Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och underlätta jordbruksarbetet genom kommunism: gemensam häst för
plöjande af jorden, gemensam fåraherde, vinpress o. s. v. Då någon
landt-industri går under beror det vanligen på att oskäliga jordräntor
utarmat bönderna och bragt åkerbruket på förfall, ej på
fabrikskonkur-rensen. Anlägges en fabrik i trakten visar befolkningen en förvånande
förmåga att uppfinna någon ny, lönande specialitet. På somliga ställen
finner man handtverkarne förvandlas till intensiva jordbrukare, såsom i
Loudéax i Bretagne, där de forna väfvama förvandlat de ödsliga “landes“
i rika sädesfält. Urfabrikationen i franska Jura är sedan gammalt en
viktig hemindustri. Arbetarna där ägde åtminstone för några år sedan
hvar och en sitt hus och sin trädgård, ofta ett stycke åker, de hade
gemensamma ängar och andelsmejerier och stodo sig godt.
Rhöne-dalen, som vi förut lärt känna som ett lysande exempel på välskött
jordbruk, blomstrar äfven industriellt. Dess broderier, siden och
mus-linsväfnader äro vidt berömda. För 30 år sedan kunde man få se
tjuguåriga ynglingar efter slutadt arbete i stall och ladugård sitta och
brodera på sina musliner, utan att arbetet tog skada af denna
egendomliga kombination. Tvärt om voro muslinerna från denna trakt
högt värderade på grund af sin finhet och sina växlande, originella
mönster.
Hufvudorten för all Frankrikes småindustri är dock Paris. Paris
är en stor bikupa, där hundratusentals män och kvinnor i hem och
små verkstäder tillverka alla möjliga slags små-artiklar, som fordra
skicklighet, smak och uppfinningsförmåga. Man har ofta berömt den
parisiske arbetarens intelligens. Säkert beror den till stor del på arten
af hans arbete, som ej är rent mekaniskt som fabriksarbetet, utan just
ägnadt att utveckla ofvannämnda egenskaper. Då man ser “le galerie
du travail “ (arbetsafdelningen) på Pariserutställningame, måste man
beundra den franske arbetarens smak och fantasi. Och ovillkorligen
frågar man sig: måste all denna intelligens vara dömd att förslöas inom
fabriksmurama, allt detta oberoende, denna idérikedom gå under genom
fabrikslifvets nivellerande inflytande?
Framför alla andra är dock Ryssland småindustriens land. 7 i/i
mill. människor sysselsättas däraf och t. o. m. i det största
fabriksdistriktet är befolkningens förtjänst på hemindustrien 3 gånger större än
summan af fabrikslönema. Storindustriens plötsliga uppsving under de
senaste åren har ej heller i minsta mån skadat hemindustrien. Tvärt
om blomstrar den senare upp just där fabrikernas antal ökas. De
ryska småhandtverkarnes associationsförmåga är rent ai beundransvärd.
Det är sant att de nöja sig med orimligt liten lön för sitt arbete, men
detta beror på, att de lefva på sin jord, men i ständig saknad af
kontanter hellre ta något än intet. Nästan alla slags manufakturvaror,
som begagnas af folket, äro alster af hemindustrien. Men äfven en
mängd lyxartiklar tillverkas, så t. ex. de eleganta hattar, som med
märket Nouveautés Parisiennes säljas i de finaste Moskwa-butikerna.
Hvad som mest öfverraskar är ej den skicklighet bönderna förvärfvat
utan den snabbhet, med hvilken dylika lyxvaror bli produktionsartiklar
inom industribyar, som förut blott tillverkat ytterst primitiva föremål.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
