Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beaktansvärdt är äfven, att jorden, långt ifrån att bli vanskött där
landtliga industrier frodas, tvärt om blir bättre skött. Den biförtjänst bonden
får, använder han för att köpa flera kreatur eller arrendera mera jord än
han annars haft råd till.
I flere andra länder såsom Österrike, Ungem, Italien och Förenta
Statema finna vi likaledes talrika små-industrier. Om Schweiz’
hemindustri skulle kunna skrifvas den mest intressanta bok. Genom att
kantonerna understödja all slags kooperation och hålla den tekniska
skolundervisningen på en hög nivå, ha gynsamma förhållanden där
frambragt en rik små-industri, som i de många fjällbäckarna finner god
tillgång på vattenkraft.
Söker man nu få en öfverblick Öfver frågan och systematisera de
olika former under hvilka små-industrien uppträder, så måste man först
och främst särskilja de båda grupperna: 1) små-industrien på landet
eller i byarna, idkad af arbetare, som samtidigt äro jordbrukare och
2) små-industrien — vare sig i land eller stad — idkad af arbetare,
som måste lefva allenast af sitt handtverk. Millioner arbetare i
Ryssland, Frankrike, Tyskland och Österrike tillhöra den förra typen. De
äga eller arrendera jord, ha en eller två kor, ofta hästar och betrakta
sitt yrkesarbete som bisysselsättning. Denna form af landt-industri
finna vi i synnerhet i trakter, där en lång vinter under flere månader
af året omöjliggör allt jordarbete. I England finner man däremot den
andra kategorien: hundratals hem-industrier hopade i de stora städernas
fattigkvarter.
Med hänsyn till försäljningen kan man äfven skilja på sådana
industrier, som afyttra sin vara direkt till en-gros-uppköparen och sådana,
som sälja till mellanhänder, hvilka kanske i sin tur stå i förbindelse
med mellanhänder, innan varan når den slutlige parti-uppköparen. Detta
är dét äkta “sweatingsystem" och till denna grupp höra några af de
sämt lottade hem-industrierna.
Slutligen har man å ena sidan de äkta hem-industriema, där
arbetaren arbetar i sitt hem, tillsammans med sin familj eller med några
få betalda biträden, å den andra de små handtverk, där arbetet utföres
på större eller mindre verkstäder.
Mellan alla dessa olika grupper finnes naturligtvis en mängd
öfvergångsformer och små-industrien visar sig sålunda vara en hel värld
med mångfaldiga organisationsformer.
Äro nu de hårda omdömen berättigade, som fällas om
hem-industrien, såsom varande härd för de gröfsta missförhållanden, det
blodigaste utsugande af mänsklig arbetskraft? Svaret måste bli jakande
i de flesta fall där industrien ej är förenad med jordbruket.
Däremot finner man inom de med jordbruket förenade
landt-indu-striema — såsom flere af de förut gifna exemplen visa — ett välstånd,
en kraftutveckling, en idérikedom och organisationsförmåga, som
knappast annars någonstädes.
Såväl detta, som det förvånande faktum, att t. o. m. de sämst
lottade, de från jorden skilda industrierna, trots allt elände de hysa
dock envist uthärda konkurrensen med fabrikerna — detta allt tycks
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
