Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
anordnats hade kursdeltagarna tillfälle att gifva uttryck åt sin egen
och höra andras mening i en del på dagordningen stående frågor:
seminariefrågan, katekesfrågan, frågan om folkskollärarnes ställning till
tidens sociala rörelser o. s. v.
I det hela taget kan man ej nog varmt förorda dessa
sommarkurser, hvilka bringa andlig näring och samvarons behag åt så många,
hvars glädje i de allra flesta fall ligger i ett plikttroget och
ansvars-fyldt arbete. Axel Hirsch.
Samhällets utvecklingslinier.
Furst Krapotkins sociala reformtankar.
(Forts, och slut.)
Krapotkin vill ett nytt samhälle, men han vill därför också nya
människor. Allsidiga, ej ensidiga människobarn vill han fostra, barn
som samtidigt lära sig bruka sina händer och träna sin hjärna. Han
anklagar som bekant samhället för många synder; en af de största
anser han vara den allt längre drifna arbetsfördelningen, som sätter skarpa
gränser mellan de s. k. bildade klasserna — de teoretiskt utbildade —
och kroppsarbetarna. Det är detta kastväsende, som medför så
olyckliga följder både moraliskt och ekonomiskt. Detta har ofta betonats,
hvad som däremot ej tillräckligt uppmärksammats, det är till hvilken
grad mänsklighetens intelligensnivå därigenom sjunkit. Vi peka med
stolthet på våra högskolor och vår folkbildning, men glömma att lifvets
arbetsvillkor äro än viktigare. Och de äro nu i många fall
ogynnsammare för utvecklandet af harmoniska och andligt lifaktiga individer än
de voro fordom, såväl för den s. k. öfver- som underklassen.
Kroppsarbetarna erhöllo förr visserligen nästan ingen skolundervisning, men under
arbetet på de gamla, enkla verkstäderna, där ej endast detaljer af
produktionen utfördes, utan hela varan gjordes fullt färdig, fingo de en
öfversikt öfver sitt yrke och därför ett intresse och förstående för
arbetet, som utvecklade deras intelligens och ofta tände uppfinnargnistan.
Är det ej slående, att ångmaskinen, ångbåt och järnväg, telefon,
fono-graf, fotografi m. m. ej uppfunnits af skolade fackmän, utan af män,
som endast plockat smulor från kunskapens bord! Hvad kan orsaken
månne vara? Jo, desse män kunde något, som våra lärde ej kunna, de
visste att bruka sina händer och den omgifning i hvilken de lefde födde
idéer. Nu för tiden bli sådana uppfinnare, som bromsaren Stephenson,
muraren Telford och instrumentmakaren Watt allt sällsyntare och hvarför?
Emedan den på jättefabriken hela sitt lif vid samma detalj fängslade
arbetaren förslöas af sitt monotona arbete och upphör att intresseras af
de krafter, som arbeta omkring honom.
Inför sådana fakta börjar man verkligen tvifla på, att den nu
praktiserade och beprisade indelningen i vetenskapsmän, som upptäcka
naturlagarna, i ingeniörer, som tillämpa dem och arbetare, som blindt
lyda order och utföra grofarbetet utan att förstå — är den vetenska-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
