- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1905 /
9

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

ledarens läppar. Det blef senare inskriften öfver den fulländade
byggnaden.

Framgången af det nya systemet var dock ganska tvifvelaktig.
Mången pojke föredrog att göra så godt som intet och finna sig satt
på half ration. Och framförallt brast det ifråga om ordning och tukt.
Då fogade det sig en dag så att en af de medhjälpare, som hade att
svara för ordningen, nödvändigt måste vara frånvarande. Med mycken
tvekan anförtrodde mr George åt en af de äldre pojkarne, en af de
ledande bland dem, att för tillfället vara skarans ordningsman. Detta
medförde genast en förändring till det bättre.^ Förnyade försök gåfvo
ett liknande resultat. “En ’bygel* eller en med honom jämställd lärare
eller öfverhetsperson var ju till för att luras“, ansågo pojkarne från
Newyork. “Den som lyckades göra det hade däraf stor heder. Att
lura en kamrat däremot gaf föga ära, men hårdthändt medfart och mycken
vanära, om man misslyckades. “

Mr George, som såg på lifvets företeelser utan slentrianens
för-slöande glasögon, tog genast vinken: Själfstyrelse skulle Jiädanefter
jämsides med själfhjälpen blifva hörnstenen för hans arbete.

Denna plan kunde han så mycket lättare fullfölja, som han snart
nog fann att pojkarne i stort sedt hade en ganska utvecklad rättskänsla,
som det blott gällde att väcka ur dess slummer och egga till
verksamhet. Han drog häraf också den slutsatsen att det skulle varå till
fördel ej blott för hans eget inflytande utan ock för ordningens
upprätthållande, om han själf så mycket som möjligt droge sig tillbaka
från sin själftagna ställning som en godtycklig skipare af straff och
rättvisa. Han utnämnde därför en jury af pojkar, inför hvilken
förseelser pröfvades och efter hvars fällande utslag, den skyldige kunde
ådö-mas “straffarbete* under ett visst antal timmar.

Den nya rättskipningen verkade förträffligt. Då, sent på hösten
1894, slogs mr George plötsligt af "den plan efter hvilken han
omedvetet trefvat": en pojkrepublik eller rättare “ungdomsrepublik“, ty snart
fingo äfven flickor tillträde. Han gjorde början nästa sommar med
144 “medborgare“. Men han insåg att om något väsentligt skulle
vinnas måste de goda inflytelserna utsträckas utöfver några korta
sommarmånader. Och när flertalet af hans skyddslingar tidigt på hösten
återvände till Newyork, stannade han själf jämte fem gossar kvar för
att såsom nybyggare arbeta på grundläggandet af the Junior Republic,
som nu hela året om är ett hem för gossar och flickor, räddade från
rännstenens och millionstadens hälsovådliga luft.

De barn, som kunna upptagas till medborgare i Republiken,
tillhöra endera af följande fyra klasser: sådana som redan begått brott,
sådana som genom omständigheternas makt eller karaktärsanlag synas
hemfallna att en gång blifva brottsliga eller onyttiga medlemmar af
samhället, sådana som sakna målsmän eller vänner, som tillse att de
få lämplig undervisning och uppfostran, samt slutligen ett fåtal, som ej
tillhör någon af de nyss nämnda grupperna, men själfva önska att
komma i åtnjutande af den förträffliga praktiska uppfostran Republiken
erbjuder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1905/0015.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free