- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1905 /
15

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

det bättre inträdt. Jag tänker nu närmast på tillståndet i vårt eget
land. Ända tills inpå 1870-talet ansågs det här i Sverige tillbörligt
att breda en tjock slöja af förtegenhet öfver alla de kval och brott,
som förhärjade könslifvet på så många håll, då lika väl som i vår
tid. Den åsikten har nu kastats ett godt stycke på reträtten. Den
hemska, tryckande tystnaden är sprängd, och luften är friare. Det är
nu möjligt för oss svenskar att offentligt komma till tals med
hvarandra om hvar det onda är att söka och om dess botemedel, utan att
behöfva alltför mycket störas af vredgadt gny och hyssjningar. Vi
sitta inte längre stumma och bara stirra på fienden, vi ropa utan tvekan
ut, att han är ibland oss och hvar, och vi befinna oss i öppen strid
med honom. Man borde inte betvifla, att åtminstone på denna punkt
en glädjande bragd är utförd och en stor seger vunnen.

Hvarje fritt ord i så viktiga frågor kan och bör ur denna synpunkt
hälsas med glädje. Redan af sådant skäl måste man då möta med
sympati ett inlägg i den stora diskussionen, hvilket för några månader
sedan gjordes af en svensk man, hvars inträsse för människorna
tydligen är lika stort som hans räddhåga inför andras domar är ringa.
Anton Nyström’s bok “Könslifvet och dess lagar" är också den ett
hugg i den gamla förtegenhetsslöjan, och ett duktigt hugg. När man
besinnar, hur många de äro som alldeles tiga, ehuru de äga
erfarenhet och förmåga nog att tala ut och ge fördomen en stöt, kan man
inte vara annat än tacksam mot författaren för hans gärning.

Boken äger utan tvifvel värde också i andra hänseenden. Jag
håller visserligen före, att den i åtskilliga stycken visar prof på stor
ytlighet och oklarhet, egenskaper öfver hvilka man alltid måste känna
grämelse, hur allmänt de än utmärka människomas tankar om dessa
ting. Jag ämnar i en följande uppsats närmare ange, hvilka brister
i d:r Nyströms bok jag här åsyftat. Men förtjänster saknar den likväl
ingalunda, och det är både en plikt mot författarens verk och
nödvändigt för saken själf, att dessa förtjänster ordentligt framhäfvas. Det
är åt detta värf min första uppsats är ägnad.

Då jag säger, att boken äger obestridliga förtjänster, tänker jag
mindre på dess bidrag till den kulturhistoriska bildningen, hvilka
bidrag torde synas många andra af dess läsare vara det bästa utbytet
af den. Författaren har samlat en stor mängd fakta från könssedemas
och åsikternas utvecklingshistoria, och jag menar visst, att denna
samling är värdefull nog ur det kunskapssökande förståndets synpunkt.
I praktiskt hänseende äro alla dessa fakta emellertid naturligen af ringa
betydelse, utom för så vidt de kunna öppna våra ögon för hur
oändligt mångsidigt och skiftande lifvet är, inte minst på det område,
hvarom här är fråga, och så ge oss afsmak för allt trångt och
lifsför-tryckande dogmatiserande. Men jag tänker på vissa drag i den
allmänna åskådning, från hvilken författaren utgår. Där finnas flera
mycket tilltalande och sunda drag, och öfvade boken ingen annan
verkan än den, att alla de, som på ett eller annat sätt tarfva det,
tog;e lärdom af de dragen, då skulle den nog vara enbart till gagn
lör vårt folk, och det i hög grad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1905/0021.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free