Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mera än en mening. Genom sången kan publiken ge uttryck åt den
stämning, i hvilka föreläsningen satt den, och detta på ett vida
lämpligare sätt än genom handklappningarna.
På vårt folk kan icke tillämpas de ord, som stå i sången: “Der
lefver sång på folkets munde“, ty svenskame öfva sången alltför litet.
Vår sträfvan bör gå ut på att verka för den unisona sången, att
den mer än för närvarande kommer till användning bland vårt folk!
I diskussionen, som blef mycket liflig, deltogo en stor mängd
talare. Förbundet borde verka för den unisona sången. Detta borde
ske kraftigt och oförtöfvadt. Folksången skall bära våra skalders härliga
sånger ut bland vårt folk. Hvad vi behöfva är emellertid en lämplig
sångbok för unison sång. Efter det åtskilliga talare yttrat sig om, huru
en sådan borde vara beskaffad, tillsattes en kommitté af tre personer,
hvilka skulle framkomma med förslag till en lämplig sångbok för unison
sång vid föreläsningsföreningarna. I kommittén invaldes doktor E.
Ingers, Hvilan, komministern K- G. Hauffman, Lomma, samt läraren
N. Krok, Helsingborg.
Ett annat diskussionsämne lydde: Huru skaffa åskådningsmateriel
för föreläsningsföreningarnas undervisning? Denna inleddes af hr N.
Krok, Helsingborg.
Under diskussionen framhölls särskildt behofvet af stora
föreläs-ningskartor för föreläsningarna. Dessa kartor borde utföras i bjärta
färger och med blott ett fåtal af detaljer, så att publiken kunde draga
nytta af dem äfven på afstånd.
Till förbundets organ antogs enhälligt Social Tidskrift, och skulle
föreläsningsföreningarna uppmanas hålla nämnda organ. Det framhölls,
att det vore för folkbildningsarbetet viktigt, om det blefve sammanknutet
med andra sträfvanden för vårt folks höjande.
Fackföreningarne och lagstiftningen.
Frågan om fackföreningarne och deras förhållande till samhället
och till utomstående, i främsta rummet arbetsgifvarne och deras
sammanslutningar, blir i år föremål för riksdagens behandling. Det har
bebådats en k. proposition med förslag till lag om arbetsaftal, och man
kan knappast förutsätta att ett sådant förslag, om det nu framlägges,
skulle kunna begränsa sig till att, i likhet med kommittéförslaget af
1901, vilja reglera arbetsaftalet utan att låtsa om tillvaron af
fackföreningarne och den af dem framkallade kollektiva formen för
öfverens-kommelser mellan arbetsgifvare och arbetare om arbetsvillkoren.
Dessutom ha redan i båda kamrame väckts likalydande motioner
som närmast afse fackföreningars och arbetsgivareföreningars
inregistrering i syfte att åt dessa föreningar gifva rättskapacitet, d. v. s.
förmågan att förvärfva rättigheter, ikläda sig skyldigheter samt inför
domstol eller annan myndighet söka, kära och svara. Motionärerna, frih.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
