Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Herr Spångbergs bok är så innehållsrik att här endast kan blifva
tal om en axplockning med hänsyn till de aktuella samhällsfrågor,
hvilka dryftas i Social Tidskrift. Att börja med må erinras om den
stora Norrlandsfrågan, som för tolf år sedan bragtes på tal i riksdagen
af Dalarepresentanten O. V. Vahlin med den påföljd, att Andra
kammaren för sin del beslöt en framställning till regeringen om erhållande
af statistiska uppgifter angående sågverksbolagens jordbruksfastigheter
och den själfägande jordbrukareklassens däraf förorsakade minskning
jämte eventuellt förslag att häjda bolagens framfart. Genom Första
kammarens afslag hindrades denna framställning från att som riksdagens
afgå till k. m:t. Först två år senare gick denna kammare med på en
utredning som tog fyra år i anspråk. I början af 1898 afgaf
statistiska centralbyrån “en redogörelse för bolags förvärf af jordegendom
i Dalarna och Norrland“. Vid 1901 års riksdag tog hr Lindhagen
upp frågan i sin stora Norrlandsmotion, en riksdagsskrifvelse kom till
stånd och Norrlandskommittén tillsattes. Den fann behofvet af en
lagstiftning så trängande, att den redan samma år rådde k. m:t att
förelägga riksdagen förslag om en interimistisk lag. Detta afstyrktes dock
af länsstyrelserna och högsta domstolen, hvarför vid 1903 års riksdag
Norrlands- och Dalarepresentanterna i Andra kammaren motionerade om
tillfälligt förbud för vidare bolagsförvärf. Motionen bifölls af denna
kammare, men afslogs af den Första med 90 röster mot 24.
År 1884 införde Adolf Hedin arbetareskyddets princip i Sverige
genom sin stora motion om utredning af arbetareförsäkringsfrågan, hvilket
föranledde en riksdagsskrifvelse och tillsättandet af en kommitté. Efter
upprepade afslag lyckades regeringen få sitt skyddslagförslag, som var
en urblekning af arbetareförsäkringskommitténs förslag, antaget af Andra
kammaren år 1898, men det afslogs af den Första med 101 röster mot
29. Detta sega motstånd år efter år mot en human skyddslagstiftning
medförde dock en ovärderlig vinning åt Sveriges folk — Viktor
Rydbergs odödliga Grottesång.
Sedan Första kammaren visat sig obenägen för en
invaliditetsför-säkring med hufvudkaraktär af åldomspensionering, återupptog regeringen
1900 frågan om olycksfallsinvaliditet, men Första kammaren af slog
reformen. Regeringen återkom 1901 med sitt förslag efter att ha
kompletterat det direkta ersättningssystemet med en
riksförsäkrings-anstalt, där de arbetsgifvare, som så önskade, kunde försäkra sina
risker. Ändtligen gick Första kammaren med på reformen, 1901 års
lag om skadestånd vid olycksfall i arbete tillkom, och tack vare Andra
kammarens energi kom lagen äfven att omfatta skogshandteringen.
“Men“ — yttrar hr Spångberg — “jämfördt med den verkligt stort
lagda plan, på hvilken riksdagen 1884 byggt sitt initiativ till
arbetareskyddslagstiftning, jämfördt med förespeglingarna vid tullsystemets
införande, är resultatet af sjutton års lagstiftningsarbete, sådant det
föreligger i yrkesfarelagen af 1889 och olycksfallsersättningslagen af 1901,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
