Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändå så pass ringa, att man måste beundra den kraft, som lyckats att
till den grad förfuska ett stort initiativ“. Beträffande frågan om en
begränsning af arbetstiden i hälsofarliga yrken, så uttalade sig Andra
kammaren både 1894 och 1895 för en sakkunnig utredning, men den
Första afslog denna humana begäran utan votering, och sedan dess
har det ännu ej ansetts lönt att återupptaga detta viktiga reformkraf.
Angående skyddslagstiftningen inom sjömansyrket, så har Andra
kammaren 1901 och 1902 beslutat en framställning till regeringen, men
den Första har af slagit medkammarens inbjudan. Först 1904 nödgades
Första kammaren gå med på en skrifvelse till regeringen “i sväfvande
ordalag om en utredning för att, sedan ytterligare några år gått,
acceptera en reform, som lämnar det hufvudsakliga önskemålet obeaktadt.“
I frågan om religionsfrihet vidgar sig alltjämt klyftan mellan de
båda kamrarna. Tolf gånger — den första 1877, den sista 1903 —
har frågan om utsträckt eller obetingad rätt till utträde ur statskyrkan
behandlats af riksdagen. Sex gånger har lagutskottet tillstyrkt och sju
gånger har Andra kammaren beslutit en reform i denna riktning, men
hvarje gång har Första kammaren afslagit reformkrafvet. Vår senat har
också energiskt motsatt sig alla förslag att befria främmande
trosbe-kännare från deras skattskyldighet till statskyrkan.
Ett försök att öka den pedagogiska insikten i folkskoleinspektionen
på bekostnad af det kyrkliga inflytandet gjordes af regeringen 1904,
och förslaget bifölls af Andra kammaren, men afslogs af den Första.
Frågan om införandet af civiläktenskap har upprepade gånger fallit på
Första kammarens motstånd, som först bröts när det konservativa
kyrkomötet 1903 uttalade sig för valfritt civiläktenskap.
1 nykterhet sfrågan råder likaledes en skarp motsättning mellan den
penningestarka kammaren och den folkvalda. Redan 1890 beslöt Andra
kammaren att uppdraga en alkoholgräns mellan ölet och svagdrickat för
att genom restriktiva bestämmelser kunna hämma den förödande
rus-drycksfloden, men Första kammaren afslog reformen. Året därpå
förnyade Andra kammaren sitt beslut, men den Första svarade åter nej.
Åren 1896, 1897 och 1898 beslöt å nyo Andra kammaren en
alkoholgräns, men den Första häfdade fortfarande sin försvarsnihilistiska
ståndpunkt i alkoholfrågan. Ändtligen grep regeringen in 1903 genom att
bygga sitt förslag om en maltskatt på ett särskiljande af de starkare
maltdryckerna, sedan maltdryckskommittén, tillsatt 1902, visat att en
alkoholgräns ej var omöjlig att uppdraga. Första kammarens beslut
dikterades af bryggaren Lyckholm, hvars motion afsåg att förhindra en
tillbakagång i ölkonsumtionen. Men genom Andra kammarens energi
nödgades den Första att gå med på en sammanjämkning, som fastställde
en alkoholgräns. Senast 1904 beslöt Andra kammaren att åtgärder måtte
vidtagas mot kringresande spritagenter, men den Första afslog denna
begäran. Likaledes har denna kammare genom sina afslag betydligt
fördröjt ölutskänkningens borttagande från lägerplatserna, en reform som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
