Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
öfver 1,000 kommuner i riket jämte kyrkomötet uttalat sig för. Först
1904 biträdde Första kammaren medkammarens upprepade beslut i denna
viktiga försvarsfråga.
Förf. af “Förstakammargämingar“ framdrar äfven flera reformfrågor
angående rättsvården om samhällets styfbarn och kvinnans ställning, där
Första kammaren fördröjt eller lagt hinder i vägen för genomförandet
af en humanare ordning, t. ex. i fråga om oäkta barns arfsrätt,
häkt-ningstidens inräkning i strafftiden, böternas afpassande efter
förmögenheten, själfmördares begrafning utan hån mot de efterlefvande,
upphäf-vande af mannens målsmanskap öfver kvinnan m. m. Ett glädjande
undantag är dock att datera från 1905 års riksdag, då Första kammaren
i motsats till den Andra beslutit att öppna nya arbetsområden för
kvinnan. Men i samma andetag afslår senaten en annan human reform,
som utan votering antagits af Andra kammaren: tvångsinternering af
alkoholister. I öfrigt har 1905 års Första kammare omöjliggjort en
begränsning af den kommunala röstskalan i stad, förkastat förslag
om rättvisare fördelning af ansvaret vid upplopp, om reformering af
bötesstraffet, om lagstadgad stängningstid för butiker m. m. Till sist
må erinras hur vår senat en vacker majdag, då den viktiga frågan om
ålderdomsförsäkring föredrogs, förkastade det af Andra kammaren
antagna skrifvelseförslaget. Vid tillfället lyste öfver hälften af F’örsta
kammarens ledamöter med sin frånvaro! Förslaget, som gällde
hundratusentals fattiga människors väl, föll med 36 röster mot 34.
❖
Ett studium af hr Spångbergs lärorika arbete om Första
kammarens gärningar under åren 1867—1904 liksom erfarenheterna från
1905 års riksdag ge anledning till en mycket allvarlig eftertanke hur
vårt land skall kunna räddas undan denna farligt återhållande makt, som
Första kammaren utöfvar på det sociala reformarbetet. Det är visst
ingen olycka att reformyrkanden vid behof afslås en tid för att de
skola vinna i målmedvetenhet och rättvisa, en sådan konservatism har
alltid varit och skall alltid förblifva en nödvändighet för ett lyckligt
reformarbete. Men ett afslag skall motiveras af en pröfning. Det
betecknande för diskussionerna i sociala frågor inom Första kammaren
är just frånvaron af en mångsidig och djupgående pröfning. Vår senats
sammansättning, som måste ske efter det oaflönade mandatets
privatekonomiska villkor, omöjliggör en tidsenlig belysning af desociala frågorna.
Mycket har Första kammaren uträttat i den rent militära
försvarsfrågan och därmed gifvit vårt land en tryggare ställning än det förut
haft, och utan yttre skydd är det i vår nuvarande järnålder icke
möjligt att tryggt arbeta på landets inre utveckling. Men Första
kammaren har glömt den främsta militära grundsanningen, att ett lands
försvar hvilar i det sociala läget. Hvadtill duga det väldiga Rysslands
arméer i dessa dagar mot Japans? HvarfÖr har zarriket redan förlorat
detta blodiga krig, som skulle kasta de små japanerna i hafvet? Svaret
kan, som bekant, hämtas ur det sociala läget i Ryssland. Att icke
inse detta kan vara en olycksdiger försvarsnihilism, om man också
äskar millioner i militära anslag. Ernst Liljedahl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
