Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att anteckna stadgandet om maximitid för hyresaftals giltighet;
lagberedningen föreslår 25 år för stad, köping eller annat samhälle, där den
för städerna gällande byggnadsordning skall iakttagas. För hyresaftal
på landet skulle däremot samma maximitid som för arrende gälla,
nämligen 50 år.
Af nu gifna redogörelse för lagförslagets bestämmelser af
tvingande natur framgår bl. a., att hyresgäst visserligen tillerkänts ovilkorlig
rätt att uppsäga hyresaftalet, därest lägenheten (bostads-) innebär
uppenbar våda för hälsan, men icke för annan händelse. Detta måste anses
såsom en brist i lagförslaget. Ty nog borde hyresgäst äga ovilkorlig
uppsägningsrätt äfven i en del andra fall, t. ex. om vissa minimikraf
med afseende på nattro o. d. icke upprätthållas. Det bör för
hyresgäst finnas något medel att öfva påtryckning på hyresvärden, därest
denne visar likgiltighet att stäfja det obehag hänsynslösa grannar
kunna förorsaka.
En brist i förslaget synes det också vara, att hyresgäst ej
tillerkänts ovilkorlig rätt till nödiga reparationer o. d. jämte därmed
förbunden rätt till uppsägning eller skadeersättning vid hyresvärdens
underlåtenhet att däri fullgöra sin plikt.
Slutligen må framhållas, att förslaget icke såsom ovilkorligt
lagbud stadgar, att det skadestånd, hvartill hyresvärd vid hyresgästs
vräkning på grund af öfverträdelse från dennes sida enligt förslaget är
berättigad, skall vara skäligt. Intet skulle alltså hindra, att i
hyreskontraktet stipulerades, att för nämnda eventualitet hyran ändock skall
betalas till hyrestidens slut, en bestämmelse som nu ofta förekommer
i kontrakten, men som i många fall uppenbarligen innebär ett allt
annat än skäligt och rimligt skadestånd.
Vi öfvergå nu till en kort redogörelse för förslagets bestämmelser
af icke tvingande natur, d. v. s. sådana som gälla för det fall att annat
ej blifvit mellan kontrahenterna öfverenskommet.
Hvad då först formen för hyresaftalet angår, medger lagförslaget
samma rättsställning åt det skriftliga som åt det muntliga aftalet, då
det afser hyrestid kortare än 1 år. Vid hyrestid å minst 1 år gäller
däremot såsom ifråga om arrendeaftal, att muntligt aftal blir giltigt,
endast så framt kontrahenterna särskildt åsämjats att binda sig redan
genom detta, något som vid tvist naturligtvis skall ådagaläggas. Har
nämnda åsämjande icke ägt rum, betraktas muntligt aftal blott såsom
förberedande förhandling, hvilken ej är bindande. Att skriftligt aftal
i hvarje fall är för hyresgästen fördelaktigare, har framgått af hvad
som förut blifvit sagdt.
Flyttningsdagar skulle, såsom i praxis nu är förhållandet,
fortfarande vara den 1 april och den 1 oktober. Förslaget stadgar ock
närmare bestämmelser om när afflyttande skall hålla lägenhet tillgänglig
för inflyttande, något hvarom nu alldeles saknas lagstadganden.
Förslaget stadgar vidare skyldighet för hyresvärden att å
tillträdesdagen tillhandahålla lägenheten i utfäst skick eller i det skick som
hyresgästen, äfven utan särskild utfästelse, “skäligen äger fordra“ samt
att under hyrestiden reparera skada och af hjälpa “hinder eller men i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
