Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som kunna betala igen. Det är för denna slags fattigvård, som den
franska mutualismen gjort sig till organ, och lagen af 1898 har öppnat
vägen för dess verksamhet till nästan alla områden af social förbättring.
Om den legala fattigvården och mutualismen till sina ursprungliga
principer äro åtskilda, sammanfalla de likväl i många af sina utsträckta
verksamhetsgrenar, och här bör ett samarbete etableras. Fattigvården
kan t. ex. använda en del af sina medel till att hjälpa de arbetsdugliga
af sina klienter att inträda i mutualistföreningar. Sålunda betala redan
nu 47 departement försäkringspremierna för fattiga skolbarn. Och i
vissa kommuner af Belgien afsättes en del af inkomsterna till att
hjälpa obemedlade att inträda i statens pensionskassa. Ett fält för
samarbete mellan kommun och mutualism är äfven den fria läkarvården.
Vidare kan nämnas, att fattigvårdsstyrelsen i Paris inledt
underhandlingar med några af de stora mutualistföreningarne därstädes i och för
stiftandet af ålderdomshem för mutualister, där dessa betala 360 fr.
pr år, och fattigvården åtar sig resten.
Af mutualismens nyare former är moderskapsförsäkringen en af
de mest beaktansvärda. Den första dylika försäkringen organiserades
1891 af några kvinnliga fackföreningar i Paris. Numera kan hvarje
mu-tualist eller mutualists hustru genom ett afgifstillägg af 1 fr. pr år
bli delaktig af "la mutualité maternelle.“ I samband står upprättandet
af hem, där kvinnor mottagas en månad före och en månad efter
ned-komsten, — samt dispensarier för späda barns vård. I Frankrike, där
folkökningsproblemet är aktuellt, är denna försäkring särskildt ägnad att
väcka intresse och understöd — ty man har med skäl anmärkt, att
hvarje lag om fyra veckors hvilotid för barnsängskvinnor måste förbli
en död bokstaf, om ej därjämte medel till deras underhåll uppbringas.
Resultatet har också visat sig lysande. Dödligheten af barn i första
lefnadsåret, som för arbetarklassen i Paris är 30 proc, har för
mutua-listerna sjunkit till 5 proc., och för de fyra första veckorna då moder
och barn åtnjuta vård är dödligheten nästan ingen, under det
medelsiffran för Paris under samma tid är 46 proc.
Den löftesrika skolmutualismen skulle förtjäna ett längre
omnämnande än utrymmet tillåter. Den 18 juni d. å. firade trettiotusen
franska kommuner med glädje och hänförelse 25-årsdagen af “la mutualité
Scolaire“ och deras hyllning samlade sig i en tacksamhetsgärd till den
ädle man, som år 1880 i nittonde arrondissementet i Paris grundade
den första föreningen, M. J. O. Cavé. Ordförande i en stor
mutualist-förening för vuxna, hade han iakttagit, att om ålderdomspensionerna ej
nådde den storlek, som erfordrades för att tillförsäkra bekymmerslöshet,
var det därför att inbetalningarne började för sent. Hvarför skulle man
ej upptaga barnen i mutualismen och lära dem redan i skolan det
moraliska värdet af sparsamhet i förening med solidaritetskänsla ? Men
hvilka bidrag kunde man vänta af barn på 6 —13 år? M. Cavé
fastställde 10 cm. i veckan. Däraf afsättes den ena hälften till sjukhjälp åt
föreningsmedlemmar, den andra inskrifves å en medlemsbok i statens
pensionskassa. Om sjukkassan lämnar öfverskott — hvilket ofta hän-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
