Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
arbetet på de villkor, arbetsgifvarne
erbjudit.
n*,#, r.w/. ;« som samlades i Wien,
ZrlnL skilde- sig frän de före-
nella arbe- Sående därigenom att
tarförsäk äfven representanter för
riJZcbnn arbetarna detta år voro
rnssen närvarande. Den fråga,
gressen SQm stâf pä dagordnin.
gen i arbetarförsäkringsväsendets
före-gångsland, Tyskland, är skapandet af
en mera enhetlig och enkel
organisation af de olika försäkringsgrenarna:
olycksfalls-, sjuk-, invaliditets- och
ål-derdomsförsäkringen, af hvilka hvar
och en för närvarande har sina egna
försäkringsanstalter och förvaltning. Den
nya riktningen, hvars förkämpe är
Richard Freund, önskar sammanföra
sjuk-och invaliditetsförsäkringen och
upprätta ett för alla försäkringsgrenarna
gemensamt, territoriellt organ, en slags
lokalunderbyggnad för försäkringens
alla grenar. Nu handhafves
sjukförsäkringen af 23,214 olika kassor,
olycksfallsförsäkringen af 1,547 organisationer
och invaliditetsförsäkringen af 40. De
vid kongressen närvarande
arbetarom-buden uttalade farhågorför att arbetarnes
egna sjukkassor vid den ofvannämnda
sammansmältningen skulle gå miste om
sin själfstyrelse.
Kongressen framhöll gagnet af en
internationell olycksfallstatiçtik och
äg-hade sin uppmärksamhet åt spörsmål
som bl ifvit synnerligen aktuella i utlandet:
t. ex. om de utländska arbetarnes
förhållande till den obligatoriska
försäkringen, läkarnes ställning till
arbetarförsäkringen, invalidhem eller
invalidräntor?, yrkessjukdomame och
invaliditetsförsäkringen o. s. v.
t nrbtynto* i 1 a*de senaste numren
T\,ebt„„ri af Sociale Praxis meddelar
tysRiana. en {örfattare nägra högst
intressanta uppgifter om de senare årens
lockouter i Tyskland. Sedan han
påvisat huru arbetarnes starka
fackföreningar tvingat arbetsgifvarne att å sin sida
sluta sig tillsammans i allt mera
omfattande organisationer, framhåller förf.,
huru antalet “stängningar* under det
senare året vuxit både hvad deras
antal i de olika facken som ock hvad
antalet utestängda arbetare beträffar. I
synnerhet är denna tillväxt särdeles
påfallande från och med 1903. Men hvad
som är af intresse att se, det är
hurusom de för arbetsgifvarne lyckligt
utfallande lockouterna blifva allt färre,
samtidigt med att de med kompromiss
slutande ökas i antal och de direkt
misslyckade icke visa någon större
förändring. De stängningar som slutade med
seger för arbetsgifvarne utgjorde 1902
65,2 %, 1903 51,4 %, 1904 37,1 % och
första halfåret 1905 25 % af samtliga.
De som slutade med kompromiss voro
resp. 15,2 %, 21,4 %, 48,e %, 53,i %
Förf. omtalar också ett par olika
stäng-ningsmetoder. Den ena, som man kunde
kalla den progressiva, har beslutats af
Berlins metallfabrikanter. Om 15 %
af arbetarne sträjka öfver 14 dagar,
utestängas 10 % af de arbetande, nästa
vecka 20 % o. s. v., hvarvid
organiserade i främsta rummet drabbas. Tvingas
de oorganiserade genom stängningen
att upphöra med sitt arbete, skola de
för sin ofrivilliga arbetslöshet få
ersättning af arbetsgifvarne (2,öo m. per dag
+ 20 pf. för hvarje barn). Denna
metod har dock visat sig mindre effektiv
på grund af arbetarnes solidaritet.
På senare tid har man emellertid
börjat att ånyo pröfva den intensiva i st. f.
den extensiva lockouten, d. v. s. att i
stället för att utestänga alla arbetare i
ett eller flera fack, sätter arbetsgifvaren
in hela sin kraft på ett mindre område,
ofta gent emot oskyldiga arbetare för
att inverka på de öfriga.
Det nya stridssättet har fått sin
taktiker i en preussisk landtdagsman och
arbetsgifvare Menck, som gjort upp
programmet till den s. k. ABClockouten
och som innebär att då lockout
beslutats, så utestängas alla arbetare —
hvil-kas namn börja med en viss bokstaf!
Sedan utestängas arbetare hvars namn
börja med en annan o. s. v. En
arbetsgifvare som ej utestängt alla arbetare
på S, om nu detta är den kritiska
bok-stafven, får betala 10 M. om dagen för
hvarje arbetande S-man. Undertecknad
ber att få påpeka att det sagda är rama
allvaret, och att det debatterats inom
tyska arbetsgifvarekretsar, men utan
tvif-vel skulle ett dylikt stridssätt väcka
sådan allmän opposition att det, äfven
om det icke kunde beifras enl. G. O.
§ 153, dock måste öfvergifvas.
Axel Hirsch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
