- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1905 /
364

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Tidskriftsöfversikt.

/w Den för Irland utfär-

JL„ JSSSl dade jordköpelagen af 1
nov. 1903 har under den
ab*J!iJ,icbn korta tid den varit i kraft
“fi*“ visat sig synnerligen
ntna verkningsfull. Samtliga
®* ansökningar intill den 1
mars d. å. belöpte sig till omkring 350
mill. kr., fördelade på inemot 30,000
arrendatorer. Fullt själfägande bli
visserligen de irländska bönderna först
efter ett par generationer — men de
besitta allt ifran början sin egendom
med en klart definierad rätt, och den
ränta och amortering utgörande afgiften
till staten är lägre än de forna
arrendena.

Jordköpelagen innefattar likväl ej hela
lösningen af det irländska
agrarproblemet. Först och främst fordras
upp-häfvandet af jordgemenskapen, s. k.
runrig eller rundale, hvilken ännu
existerar i några västliga och nordliga
grefskap. Men det viktigaste
spörsmålet är beträffande the uneconomic
Holdings, d. v. s. jordbruk, som äro för
små att helt underhålla en familj, t. o. m.
med den irländske bondens ytterst
blygsamma lefnadsstandard. Det anses
sålunda att 200,000 af den halfva
million egendomar, som finnas, falla
under minimigränsen. Dessa småbruk
som representera omkring en mill.
människor, utgöra Irlands stora
jordbruksproletariat, och frågan gäller att
förvandla detta till en klass verkliga
småbönder, t Byrån för de
öfverbe-folkade distriktena» har sedan 1891
stått i spetsen för denna del af
reformarbetet i Irland. Byråns metod har
varit att uppköpa gods, som särskildt
lidit af öfverdrifven utparcellering. På
det öfvertagna godset utföres sedan
ett förberedande arbete med skifte —
om jorden ligger i »rundale» —
dränering m. m. Därefter uppdelas jorden
i så pass stora bruk, som efter de
lokala förhållandena anses kunna
underhålla en familj. Är ett gods för
öfver-befolkadt för en dylik uppdelning,
söker byrån antingen att förvärfva
angränsande jord, eller ombesörjer en
del af befolkningens öfverflyttande till
mindre tätt bebyggda trakter. Sålunda
bedrifves ett slags inländsk kolonisa-

tion, som visat sig högst välsignelserik
för Irlands fattigaste landsdelar. Det
största af här bedrifna företag, var
inköpet af Dillongodset i grefskapet
Mayo, som omfattade en areal af öfver

60,000 tid, fördelad mellan 4,200
far-mare. Staten upprättar äfven
mönster-bruk, som tjäna till upplysning om
jordens rationella skötande.

Men vid sidan af lagstiftningsarbetet
måste gå folkets egna ansträngningar.
År 1889 började Horace Plunkett sitt
arbete att uppfostra det irländska
folket till själf- och samarbete med det
resultat, att irländsk
jordbrukskoope-ration i dag tjänar till mönster för
hela England. Andelsmejerier och
andelsbanker upprättades först, och genom
att befria bönderna ur
mejerispekulanters och ockrares klor har Plunkett åt
den fattiga befolkningen räddat
millioner. Numera finnas 360
andelsmejerier, 140 inköpsföreningar, omkring 200
små lokala andelsbanker, 40
fjäderfä-föreningar förutom en del andra
organisationer, till största delen
samlade i en centralförening. Den
irländska andelsrörelsen skiljer sig
från den danska däri, att den ej
såsom denna vuxit fram ur böndernas
egna initiativ, utan är frukten af
dugliga folkvänners planlagda arbete.

Faran för att Irlands export af
jordbruksprodukter skall uttränga Danmarks
på den engelska marknaden är likväl
ännu knappast förhanden, ty i och med
den ökade produktionen växer också
den inländska konsumtionen, hvilket
är liktydigt med ett höjande af hela
den irländska befolkningens materiella
och sociala nivå. — Egendomligt för
Irlands andelsrörelse är den roll
prästerna taga däri. Sålunda ha icke
mindre än 331 föreningar ortens präst till
ordförande. Det lägre prästerskapet i
Irland står visserligen icke högt i
kultur, men i alla händelser står det högre
än bönderna, och i betraktande af dess
makt öfver dessa, måste det anses af
stor betydelse att man lyckats vinna
det för kooperationssträfvandena och i
allmänhet för det fackliga
upplysningsarbetet.

Af oerhörd vikt för Irlands höjande
är vidare det nyligen upprättade ir-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1905/0370.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free