Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Tänkareord.
Kapitalism och socialism.1
I vår tid äro en mognande »kapitalism» och en tilltagande
»socialism» båda mäktiga och lifskraftiga socialföreteelser. Teorien att de
med nödvändighet utesluta hvarandra är ögonskenligen falsk. Vi lefva
i ett kapitalistiskt-socialistiskt skede af samhällsutvecklingen. Utan våra
framsteg i socialistisk riktning, skulle samhället utan tvifvel hotas af
farliga utartningsföreteelser. Å andra sidan är det uppenbart, att vår
skicklighet i den privatkapitalistiska hushållningskonsten är oumbärlig
för vårt närvarande välstånd och dettas vidare höjande. Ökningen af
nationalinkomsten är, äfven i rika länder, utan tvifvel ett grundvillkor
för att en jämnare inkomstfördelning verkligen skall innebära ett
allmänt framsteg. Hindren för de lägre klassernas ekonomiska och
kulturella framåtskridande äro otvifvelaktigt många och delvis politiska och
rättsliga samt grundade i de härskandes klassegoism; men det får icke
förbises, att äfven de ekonomiska produktionskrafternas trots alla
framsteg ännu otillräckliga utveckling är ett bland hindren. Ett rent
socialistiskt samhälle vore i detta ögonblick helt visst omöjligt som
ekonomisk produktionsfaktor, ty vi äga ännu icke de ekonomisk-psykiska
förutsättningarna för annat än det blandade, det kapitalistisk-socialistiska
hushållningssystemet. Hvad dettas framtid beträffar, kunna vi
näppeligen göra oss några grundade föreställningar om hur mycket
privatkapitalism och hur mycket socialism och slutligen (eller redan om ett
århundrade) kommer att finnas i dess sammansättning. Detta kan för
öfrigt blott intressera en dogmatiker, ty hufvudsaken är, att största
möjliga allmänna välstånd och högsta möjliga kultur förverkligas på hvarje
stadium af samhällsutvecklingen och icke att vissa teorier om medlet
härför blifva konsekvent tillämpade.
Härmed är icke menadt, att de socialistiska teorierna och den
socialistiska arbetarerörelsen varit eller äro utan sitt stora värde för
öf-vervinnandet af »kapitalismens» kulturfiendtliga ensidigheter. En mängd
mer eller mindre revolutionärt sinnade, genialiska teoretikers socialistiska
nutidskritik och framtidsaningar hafva varit den nationalekonomiska
vetenskapen en stor hjälp för vinnandet af insikten, att det
hushåll-ningssystem, i hvilket förvärfskonkurrensen tycktes tendera att blifva
absolut oreglerad och i hvilket privatkapitalism och privatföretagsamhet
kräfde ensam rätt att existera, icke är annat än öfvergången till ett
konkurrenssamhälle med öfverhandtagande organisatorisk inskränkning
af konkurrensen och kollektivistisk inskränkning af privategendomen.
Hvad beträffar de socialdemokratiska arbetarpartierna så förrätta de ett
nödvändigt och nyttigt arbete, dels genom att inom arbetarklassen
fast-hålla socialistiska åskådningssätt och göra dem till drifkrafter i en
själf-ständig arbetarpolitik samt dels genom att med sitt direkta eller
indirekta politiska inflytande påskynda det socialpolitiska reformarbetet.
1 Ur första häftet af prof. G. F. Steffens nu utkommande arbete: .Sociala
studier. Försök till belysning af nutidens samhällsutveckling. Hugo Gebers
förlag. _
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
