- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1905 /
403

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förts ända därhän, att endera af de stridande måst gifva sig på nåd och
onåd. De, som föra denna talan, besinna helt säkert icke, hvilka
ödesdigra följder ett sådant nederlag skulle ha fört med sig både för
industrien, för parterna själfva och hela det ekonomiska lifvet. Den, som
blifvit besegrad, skulle förvisso hafva satt in hela sin kraft på att snart
nog kunna taga revanch, och hela arbetsmarknaden skulle hafva lidit
af detta osäkertietstillstånd. Oerhörda äro de kapital, som det långa
kriget kostat och säkerligen skall det dröja länge, innan man fullt repat
sig. Kan det nu passerade leda fram till nya och bättre förhållanden
på det produktiva arbetets fält, så äro lärpängarne dock icke alldeles
bortkastade. Som studiematerial, som pekfinger på felen i vårt
nuvarande arbetsmaskineri är verkstadskonflikten af utomordentligt värde,
men reflexioner i den vägen tillåter icke utrymmet denna gång.

E. Lindqvist.

Sociala stridsmedel och sociala fredsmedel.

Ett uttalande af statsminister Karl Staaff.

Under den debatt som den 15 maj 1905 ägde rum i Andra kammaren om
sträjklagstiftningen, yttrade nuvarande statsminister Staaff bl. a. följande:

Det finnes i våra dagar en vetenskap inom juridiken, som mer än någon
annan lefver ett blomstrande lif i de stora kulturländerna, en vetenskap, som
liar dragit till sig vetenskapsmän af lysande geni, en vetenskap, som har dragit
till sig trägna och ifriga arbetare, hvilka utan att äga en så hög rang inom
vetenskapens värld likväl ha åstadkommit utomordentligt mycket. Det är straffrättens
vetenskap, som under de sista tiotalen af år undergått en så total omgestaltning
uti Tyskland, Italien och Belgien, att man sällan har sett en sådan fullständig
transformation.

Nåväl, om det är någon sats, som kan anses med den mest tydliga klarhet
framstå såsom en hufvudprincip uti den nya, stora och snillrika skolans läror,,
är det den: försök att uppdaga orsakerna till brottet och försök att afhjälpa
dessa orsaker, ni vinner därigenom hundrafaldt mot om ni blott straffar. Det
är denna skola, som framför allt har verkat för hvad man nu kallar villkorlig
dom och sådant, och allt detta på den grundvalen, att man studerat brottslingen
själf, studerat den straffade i fängelset. Denna skolas lärare säga oss med en
mun: låt oss akta människan för fängelset, ty i lika många fall gör fängelset
skada, som det gör godt. Det förhåller sig således icke så, att samhället kan
utan vidare afskilja, utan vidare utrota ett brott genom att sätta brottslingen i
fängelse. Hvarför? Jo därför, att brottslingen kan blifva sämre i fängelset, än
han varit, innan han kom dit. Detta gäller naturligtvis mer än i något annat fall
i ett sådant, där sociala orsaker ytterst legat till grund för brottet. Ty, mina
herrar, nog är det sannolikt, att, då en arbetare, som i uppjagad klassfanatism
gjort sig skyldig till en direkt lagöfverträdelse, sättes in i fängelse bland andra
vanliga förbrytare, hans hämndkänsla och hatkänsla skall resa sig till en förut
icke anad höjd. Det är den stora faran med att just i sådana fall som detta
tillita straffhotets vanskliga och skenbara hjälp framför försöket att uppdaga
brottets orsaker och se till, om det icke skulle vara möjligt att aflägsna densamma.

Om ni, mina herrar, sammanträffat med de män och kvinnor, som i våra
dagar ägna sig åt den enligt min tanke synnerligen ädla och synnerligen
för-hoppningsgifvande och löftesrika s. k. sociala rörelsen, dessa män och kvinnor,
hvilka utan att tillhöra något visst parti uppoffra tid och arbete för att försöka
åstadkomma en förståelse mellan olika samhällsklasser, för att försöka i sin ringa

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:32 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1905/0409.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free