Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett stort, prydligt tryckt anslag, innehållande namn på alla dagens
besökare från världsutställningen, ordnade efter nationaliteter och med
upplysning om livars och ens ställning vid världsutställningen eller
eljest. En och annan inkorrekthet härutinnan var ett amerikanskt drag,
som icke fattades. Upptill, nedtill och å sidorna af anslaget voro i
färgtryck afbildade nationsflaggor för de olika nationer, som vore
representerade bland besökarna.
Vidare fäste jag mig under kringvandringen vid, hurusom i
arbets-salama här och hvar på i ögonen fallande platser funnos uppsatta taflor,
hvar och en innehållande i stora, på långt håll synliga typer ett
tänke-språk, vanligen af en bland mänsklighetens stora tänkare. Jag
antecknade ett par af de första bland dessa tänkespråk, som föllo mig i ögonen.
De lydde sålunda: »The only way to be faithful in anything is to be
faithful in everything» och »A man who does not know how to learn
from his mistakes tums. the best schoolmaster out of his life*. Äfven
utanpå byggnaden förekommo sådana tänkespråk, målade med stora
bokstäfver, till exempel dessa båda: »Good enough is the enemy of
the best», samt »Improved machinery creates more demands than
it fills».
Under vandringen lämnade på mina frågor bolagets unge
sekreterare, som var förevisare för den grupp jag tillhörde, åtskilliga
meddelanden angående fackföreningar, sträjker o. d. vid fabriken. Arbetarna
tillhöra i regeln fackföreningar, och det är bolagets önskan, att de göra
detta. När sträjk hotar eller utbrutit, sammankallas arbetarna för att
tillsammans med styrelsen diskutera tvistefrågorna, hvarvid styrelsen
framlägger grunderna för sin åskådning och sitt handlingssätt. Som man
kunde förmoda, äro sträjker här sällsynta, men de hafva förekommit.
En gång sträjkade en del arbetare, i följd hvaraf bolaget
anordnade lockout för hela arbetsstyrkan. Arbetet var då instäldt under sju
veckor. En af de missnöjdes ledare denna gång påstods hafva varit
aflönad agent för en konkurrerande firma. En annan gång sträjkade
arbetarne, emedan en arbetare blifvit afskedad. Orsaken till afskedet
var, att arbetaren var begifven på starka drycker. Sträjken upphörde efter
ett par dagar, sedan bolaget erbjudit sig betala arbetaren full lön, dock
på villkor, att han icke infann sig i fabriken. Arbetarna insågo snart,
att det var orimligt utbetala lön åt den, som icke arbetade utan
förstörde sin inkomst på krogen, hvarför de själfva anhöllo, att lönens
utbetalande åt den afskedade skulle inställas.
Arbetarerörelsen i Förenta staterna har i viss mån en annan karaktär
ån i vårt land. Det så kallade “fackföreningstvånget“, d. v. s. arbetarnas
kraf på minimilöner och på användandet af endast
fackföreningsmedlemmar till bestämda arbeten, torde nog vara fullt så starkt som i
vårt land. Men arbetarrörelsen har icke inverkat på arbetsintensiteten,
som på grund af förhållanden, hvilka här ej är platsen att utförligare
framhålla, är betydligt större i Amerika än hos oss. En annan olikhet
är, att fackföreningsrörelsen och politiken äro skilda från hvarandra;
två medlemmar af samma fackförening kunna tillhöra helt olika politiska
organisationer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
