- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1906 /
40

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tanke att själf bli något eller vinna något; den får endast betyda viljan
att lära öfriga medborgare att tänka, känna och handla större än den
förut gjorde, att bli mer själfbehärskade och mer själftänkande.1

Danmarks nya, radikala, med socialismen samverkande, vänster är
till stor del Höraps verk och det är i hans anda den nu arbetar inom
politiken som folkupplysningen. Norges och Finlands
folkupplysningsarbete lämnar jag här åsido emedan äfven detta varit förbundet med
politiska förhållanden, som här skulle föra mig för långt att framställa.
Hvad jag genom det nyss anförda velat påpeka är att ett folk får sina
stora folkbildningsledare efter sitt sinne. De uppstå ur folkets längtan.

•X- *

Denna längtan har svårt att vakna inom ett folk under fredliga
tider och ett statsskick, som ger de härskande klasserna all den frihet
de begära. Dessa få helt naturligt böjelse att se nydaningskrafven
som obefogade och att finna sig i senat-välde, taget i ordets
ursprungliga mening af de “gamles råd“. De gamla, som mena att alla äga alla
önskvärda friheter — emedan de själfva äga fler än de ens orka bruka!

Med denna djupare orsak har i Sverige en annan medverkat till den
politiska försumpningen, nämligen våra dryckesseder, som under
riksdagstiden stå i sin fullaste prakt. Grogg-belåtenheten, punsch-broderligheten,
bordeaux-enigheten ha aftrubbat motsatser och dämpat kamplust. Och
detta genomgår hela vårt sällskapslif. Under kvicka tal — t. ex. vid
En skål i Idun - — skrattar svensken villigt åt hädelser, än villigare
åt tvetydigheter. Men dagen efter telegraferar han till Gud och Konungen
och slår ett slag för statskyrkan och äktenskapet. Dagen efter att han

— på aftonen vid wisky-toddyn — störtat hela samhället, önskar han
vid ett offentligt meningsbyte om någon viss liten samhällsreform “intet
uttalande».

Nära förbunden med denna normalsvenskens egenart är äfven den
i hans hjärta starkaste kärleken, den till ämbetsverket. Han har ingen
ro innan en folk- eller frihetsrörelse utmynnat i en byrå. Sedan har
det ingen fara att den blir — »farlig», hvilket på svenska betyder
följdriktig. Nutidssvenskar bruka smickra sig med att just denna
hofsam-het, denna olust för det ytterliga, det skarpt afgjorda, det klart
motsatta utgör en af det svenska lynnets bästa egenskaper.

Men det är åtminstone inte denna, som danat vår stora historia.
Hvarje historisk rörelse är en massverkan där ledaren är eldaren icke
ångan. Folket som den enskilde skapar sig stora öden i den mån
hvardera följer sina djupaste lifskraf. Och det gäller om ett folk som
en enskild: att det endast är genom att handla, vi upptäcka hvad som
inom oss bor. Våra ord bedraga ingen grundligare än oss själfva.

Iakttaga vi Sveriges folksjäl såsom handlande, se vi, att den icke
alltid visat jämkande halfhet, förnuftsmessig varsamhet. Nej, den har ofta
besannat Gorkis ord att »de tappres dårskap är lifvets vishet». Ej endast

1 Det här anförda är dels ord af, dels ord om Hörup vid hans död.

2 Se Zorns tafla i Nationalmuseum.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1906/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free