Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kvinnorna, då de ändtligen själfva nått sitt mål. De börja inse, att
kvinnorna komma i en sämre ställning, då de ensamma bland vuxna
och laglydiga medborgare bli uteslutna frän delaktighet i den högsta
medborgarrätten, än då de jämte en stor skara manliga medborgare
sakna politisk rösträtt. Orättvisan i ett könsstreck börjar kännas starkt
äfven bland kroppsarbeterskorna. Schismen är redan i full gång inom
hufvudstadens arbetarparti och kommer antagligen att sprida sig till
andra städers.
Hur ung de svenska kvinnornas rösträttsrörelse än är, kan man
dock redan urskilja tvenne skeden: organisations- och
konsoliderings-tiden från 1902 till hösten 1905 och under de senaste månaderna
arbetet för deltagandet i den aktuella politiken.
Under den första tiden gick arbetet ut på att väcka och intressera
kvinnorna, skapa ett nät af föreningar öfver hela landet och
sammansluta dessa i en gemensam organisation, Landsföreningen för kvinnans
politiska rösträtt, hvilkens styrelse, den s. k. Centralstyrelsen, har den
dubbla uppgiften att inåt sammanhålla de olika föreningarna och utåt
representera rörelsen i de fall, då en gemensam aktion är behöflig.
Hvarje rösträttsförening väljer en Centralstyrelsemedlem (vanligen sin
ordförande) utom Stockholmsföreningen, som väljer tre. Dessa tre
utgöra Centralstyrelsens verkställande utskott och äro tillika dess
ordförande, sekreterare och kassaförvaltare. Det verkställande utskottet
har rätt att i fall, då stor skyndsamhet äi af nöden, handla i hela
Centralstyrelsens namn. Centralstyrelsen håller hvarje år ett möte,
för-lagdt till olika delar af landet. År 1904 hölls mötet i Göteborg, 1905
i Stockholm, 1906 i Norrköping. Sammanträdena äro dels enskilda,
dels offentliga. Antalet af de vid mötena närvarande
Centralstyrelse-medlemmarna har varit förvånande stort, då man besinnar, att de ofta långa
resorna kräfva betydliga uppoffringar af tid, krafter och pengar. Mellan
mötena af handlas alla frågor skriftligen. Korrespondensen är i ständig
ökning; under 1905 mottog Verkställande utskottet och dess sekreterare
mer än 700 skrifvelser från landsorten. Genom detta system är
förbindelsen mellan föreningarna kontinuerlig och snabb; hvar enskild
förening känner sig som en länk i en kedja. Kombinationen af
handlingsfrihet för hvarje enskild förening och stark sammanhållning mellan
dem alla har visat sig synnerligen lämplig och äfven framkallat
smickrande erkännande från andra länder. Så skrifver Mrs Chapman
Catt, president i Världsassociationen för kvinnans politiska rösträtt:
“Jag är mycket stolt öfver Sverige och dess utmärkta rösträttsorganisation,
som jag anser vara den mest idealiska i Europa“.
De kvinnliga rösträttsföreningarna verka som centra för social
väckelse och arbete. Där en sådan förening bildas, deltaga kvinnorna
ifrigt i stadsfullmäktigvalen och intressera sig för de kommunala
angelägenheterna. I städer, där kvinnorna förut alls icke eller helt obetydligt
använde sin kommunala rösträtt, rösta nu ända till 22 % af de
röstberättigade kvinnorna. Värmestugor upprättas, skolkök ordnas, klappbryggor
ombesörjas, föredrag om sociala ämnen hållas, diskussioner gå af
stapeln, de olika samhällsklassernas kvinnor mötas, och under beröringen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
