Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
men de sluta med samma begäran, att riksdagsmännen ville »under
nästinstundande riksdag väcka eller uhderstödja motion om rösträtt för
kvinna på samma villkor som för man». Dessutom ha många
föreningar skrifvit i samma syfte till sitt läns riksdagsmän.
Vidare har en masspetition från kvinnorna med begäran om
politisk rösträtt påbörjats.1
Af många vänliga uttalanden från riksdagsmän kunna vi hoppas, att
motion om kvinnans rösträtt skall väckas vid 1906 års riksdag. Och
kvinnorna vänta med stor spänning på utgången af sin rösträttsfråga.
För oss står saken så: det är en orättvisa, att vi, som äro myndiga,
laglydiga, ofta skattdragande medborgare, sakna rösträtt. Vi behöfva
den för vår egen skull, d. v. s. för de många speciellt kvinnliga
frågor, som nu afgöras af män, valda af män. Vi behöfva den för våra
hems skull, och samhället behöfver oss, icke därför, att vi äro lika
männen eller därför att vi äro bättre än de. Men samhället behöfver
kvinnornas egenart, särskildt då det gäller alla humanitära frågor, som
röra t. ex. uppfostran, nykterhet, fattigvård, arbetarskyddslagstiftning.
Och landet behöfver en slutgiltig lösning af rösträttsfrågan, som alltför
länge tagit dess krafter i anspråk. Uteslutas kvinnorna nu, skapas ett
nytt parti missnöjda. Om också missnöjet icke tar samma former som
hos männen, är det ännu betänkligare att sätta kön mot kön än klass
mot klass. Den nationella samling, om hvilken så mycket talats,
och som är ett lifsbehof för vårt Sverige, kan icke bli en verklighet
utan både män och kvinnor. Det är i rättvisans och fosterlandets namn,
som de svenska kvinnorna kräfva politisk rösträtt.
Anna Whitlock.
En folkmening.
“Den svenska nationen sofver. Den svenska nationen saknar
målmedvetenhet, och den saknar vilja. Den vet icke ens hvad den vill.“
Se där ord, som man blott allt för ofta för höra, icke af
främmande män och på främmande tungomål utan af svenska män och
kvinnor på svenskt tungomål. I hvilken mån ord som dessa äro
uttryck för en sträng själfkritik och i hvilken utan tvifvel större mån de
äro uttryck för en beklaglig nationell själfunderskattning, detta torde
stundom vara svårt att afgöra. Det gifves emellertid tillfällen, då det
endast behöfves att ett maningens eller samlingens ord utgår, att en
1 Kvinnorna arbeta af alla krafter för att visa den nu pägående riksdagen
allvaret i sitt kraf, men tiden för namninsamlandet är för kort, för att petitionen skulle
kunna framlämnas under de stundande rösträttsdebatterna i riksdagen; genom
dagspressen kommer det vid den tiden uppnädda antalet namnunderskrifter att meddelas.
Hvarje kvinna, som är öfvertygad om rättvisan i kvinnornas kraf pä politisk rösträtt,
kan och bör underskrifva petitionen, vare sig att hon vill påverka den nu församlade
riksdagen eller regering och riksdag i allmänhet. Med detta häfte af Social Tidskrift
följer masspetitionslista till hvarje prenumerant.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
