Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Detsamma gäller i vissa stater sådana aftal, i hvilka arbetsgifvame
betinga sig, att arbetame ej skola tillhöra fackförening, liksom det är
förbjudet att afskeda arbetare på- grund af medlemskap i sådan förening.
* #
*
Vi vända oss nu till det kollektiva aftalets innehåll. Detta är
naturligtvis i olika länder och skilda yrken ganska varierande. Dock
kan man angifva åtskilliga bestämmelser, som på grund af sin natur
och väsentliga betydelse i allmänhet förekomma i nuvarande tariffaftal.
Till dessa måste man framför allt hänföra aftal rörande lönen. *
Och de i sin ordning sönderfalla i en mängd specialbestämmelser som
ange: lönens belopp, med särskild hänsyn tagen till öfvertidsarbete och
nattarbete, dess storlek för grofarbetare och yrkesarbetare, olika åldrar
och kön, liksom till arbetsförhet, äfvensom förbehåll om vissa procents
förhöjning af lönen efter viss tid; vidare formen för lön, om tidlön
eller ackordlön etc.; dess objekt, d. v. s. om den skall utbetalas i
penningar eller natura; tiden och platsen för dess utbetalande. I
kollek-tivaftalet fixeras-också arbetstiden till sin längd. Andra vanligen
förekommande bestämmelser äro sådana, som ange antalet lärlingar i
förhållande till vuxna arbetare, eller som handla om arbetames afskedande
och stundom äfven arbetsförmedlingsanstalt. Vidare finnas alltid
stad-ganden rörande själfva aftalet, såsom tiden för dess gällande, viss
upp-sägningsfrist, sättet för kontraktets förnyande och medlingsförsök därvid
om öfverenskommelse ej kan träffas, likaså rörande skiljedomare för
slitande af tvister om tolkningen af gällande kontrakt. Bestämmelser
om arbetsordningens innehåll äro ofta intagna i kollektivaftalet. Äfven
plägar arbetarnes förhållande utom tjänsten beröras, t. ex.
organisationsrätten, försäkringsbestämmelser m. m.
Hvad kollektivaftalets ställning till de separata aftalen angår, har
redan förut påpekats, att de senare komplettera det förra med afseende
på innehållet. Är exempelvis i tariffaftalet viss minimilön fastställd,
måste i hvarje separataftal bestämmas, huru mycket just ifrågavarande
arbetare skall erhålla i lön, hvarvid endast behöfver iakttagas, att lönen
ej får understiga det bestämda minimum. I andra frågor lämna
tariff-aftalets föreskrifter intet spelrum för de speciella aftalen, så i synnerhet
beträffande arbetstiden, formen för lön, dess objekt etc. Slutligen
förekomma i kollektivaftalet punkter af den natur, att de endast höra hit
och således ej kunna eller behöfva upptagas i se para taf talen. Dit kan
man räkna alla bestämmelser om tariffaftalet själft, arbetarnas förhållande
utom tjänsten m. fl.
De kollektiva aftalen stå till gällande lagar inom ett land i
ungefär samma förhållande som de speciella aftalen till de kollektiva. Af
de punkter i de sistnämnda, hvilka ofvan angifvits såsom väsentliga
för desamma, falla nämligen några innanför det af lagstiftningen
reglerade området och det antingen så, att lagen uttalar vissa grundsatser,
som sedan skola af de kollektiva aftalen eller af arbetsaftal öfverhufvud
inom ett visst spelrum tillämpas, eller så, att lagen alldeles afgör de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
