Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så vidt möjligt afsöndra denna samhällets tillhörighet från den enskildes.
Men till denna enkla, själf klara insikt ha våra skatteteoretiker ännu ej
kommit. Envist hållande på den kända satsen att förmågan att betala
skall utgöra normen för skatteplikten har man, dock utan att följa
denna grundsats, beskattat alla värden lika, utan hänsyn till om de
förorsakats af samhällig eller enskild verksamhet. Om sålunda af två
likvärdiga jordstycken det ena under loppet af en viss tid höjts i värde
med 50 °/© genom en småbrukares alldeles särskilda flit och omtanke
och det andra därigenom att en järnvägsstation uppförts i dess
omedelbara närhet och behofvet af jord ökats genom befolkningstillväxten, få
ägame af dessa jordstycken betala samma skatt, i stället för att
samhället borde helt och hållet indragit den värdestegring som det
sistnämnda jordstycket uppnått, medan däremot den genom småbrukarens
verksamhet förorsakade värdestegringen i allt fall endast borde göras
till föremål för beskattning, så vida de samhällsskapta jordvärdena icke
voro tillräckliga för tillfredsställandet af samhällets inkomstbehof.
Dessa jord reform lärans grundsatser ha funnit ett något så när
tillfredsställande uttryck i hufvudpunkten i jprdreformföreningens i
Göteborg program, där det heter “att landets naturtillgångar måste
undandragas enskild monopolisering och exploatering, och att de genom
samhällets tillväxt och framåtskridande frambragta jordvärdena, så långt
ske kan, måste tillgodogöras det allmänna“.
En konsekvent tillämpning af dessa grundsatser innebär en
omdaning af den bestående samhällsordningen, som skull^ blifva af allra
största betydelse för lösningen af det sociala problemet. Hvilka
verkningar i ekonomiskt, socialt och därmed äfven i kulturellt afseende
jordreformens genomförande skulle medföra kan ej nu framställas. Det
skulle leda oss för långt.
Vi vilja nu helt kort uppehålla oss vid de uppgifter, som ligga de
svenska jordreformvännerna närmast. Såvida vi icke, såsom d:r F.
Oppenheimer närmast gör, hysa den åsikten, att jordfrågan, och därmed
i allt väsentligt den ekonomiska delen af den sociala frågan, löses af
sig själf, så måste — det är i allt fall min erfarenhet — ett studium
af jordfrågan och de spörsmål, som stå i samband med densamma,
ovillkorligen leda oss till den uppfattningen, att en snar, lycklig
lösning af jordfrågan består i en sådan omdaning af vårt
beskattnings-väsende, att de “genom samhällets tillväxt och framåtskridande
frambragta jordvärdena“ tillgodogöras det allmänna genom beskattning.
Det finns, såsom George, särskildt under de senaste åren af sitt lif,
med utomordentlig styrka betonade, ingen annan utväg. Ty börjar
staten och kommunerna under den lindriga beskattning som jorden för
närvarande är föremål för i vårt land, att i större utsträckning inköpa
tomter, vattenfall, etc., så blir följden den, att jordpriserna springa upp
till en svindlande höjd, på grund af den starka efterfrågan på
jord-marknaden och den spekulation som är en oundviklig följd däraf. De
kostbara jordköpen bli icke blott en börda för det allmänna af mycket
besvärlig natur, utan de uppskrufvade jordpriserna blifva till nackdel
för den enskilda företagsamheten, för näringslifvet och alla dem, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
