Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
behöfva jord för att tillfredsställa sina behof af bostäder och egna hem.
Hvad omfattande uppköp af jord i ett starkt växande samhälle leder
till, ha vi belysande exempel på i Stockholm, hvarest stadens
egen-domsaffärer föranledt en så häjdlös spekulation och så uppskrufvade
jordpriser, att det snart är omöjligt för den arbetande befolkningen att
i stadens närhet skaffa jord för bostadsändamål. Blott detta — för att
taga ett annat exempel — att staten väntade ett års tid att tillfredsställa
sitt behof af vattenkraft för sin elektriska järnvägsdrift kostade en
million kronor. Härtill kommer de nackdelar för enskilda
kraftför-brukare, som statens efterfrågan efter vattenkraft medför, hvilka kanske
belöpa sig till ännu mer.
Fullt ändamålsenliga äro endast sådana åtgärder som icke föranleda
någon konstlad jordprisstegring utan om möjligt sänka jordvärdena,
som i stället för att vålla det allmänna utgifter bereda stat och
kommun nya inkomster. Dessa betingelser kunna naturligtvis endast
uppfyllas genom skattereformer.
Den viktigaste punkten på ett jordreformprogram är därför
jord-värdebeskattningen. I Göteborgsprogrammet har detta kraf formulerats
sålunda: “Jordvärdet beskattas såväl af staten som kommunerna.
Jordvärdeskatten höfes gradvis och aflöser så vidt möjligt de
nuvarande skatterna å arbete och konsumtion*.
Det första steget vid tillämpningen i vårt land af detta djupt
ingripande reformkraf måste vara en omdaning af vår fastighetstaxering.
Denna är för närvarande i hög grad godtycklig. Medan det sålunda
i vissa stadssamhällen kan påvisas, att taxeringsvärdet, i enskilda fall
åtminstone, väsentligen öfverstiger fastigheternas försäljningsvärde, är
taxeringsvärdet på landsbygden betydligt lägre än det egentliga
fastighetsvärdet. Exempelvis såldes helt nyligen en fastighet på exekutiv
auktion i Norrköping för 46,000 kr. Det åsatta taxeringsvärdet utgjorde
emellertid 79,000 kr. Som ett exempel i motsatt riktning kan nämnas
egendomen Hufvudsta Gård som är åsatt ett taxeringsvärde af 400,000
kr., medan försäljningsvärdet, åtminstone enligt ägarens förmenande
utgör — 8 millioner.
Särskildt i Norrland torde jordegendomarnes taxeringsvärde alls
icke ge någon föreställning om det verkliga värdet. “Å hemman,
hvarå finnes sparad storskog, torde taxeringsvärdet i hvarje fall endast
vara en obetydlighet mot det verkliga värdet“, framhåller sålunda
borgmästare Lindhagen i sin broschyr “Norrlandsfrågan“ (sid. 3.) Vi måste
ha en taxering hvarigenom fastigheternas verkliga värde utrönas.
Vidare bör en särskiljning företagas mellan själfva jordens värde och
värdet af de förbättringar, byggnader, jordförbättringar etc. som äro
företagna å densamma. Hvad städerna beträffar skiljer man redan nu
om ock ej tillräckligt noggrant, på jordens och byggnadens värde.
Detta måste nu genomföras äfven å landsbygden. Naturligtvis kan
det här icke blifva fråga om att, särskildt hvad åkerjorden beträffar,
söka träffa den verkliga gränsen. Det är praktiskt omöjligt. Hvad det
gäller är att vid värderingen något så när skilja på jordens och
förbättringarnas värde. Att detta är möjligt ha bl. a. Nya Zeeland och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
