Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det ekonomiska betrycket på landsbygden var stort, dref skattebördan
många bondesöner att periodvis söka arbete i fabrikerna, och denna
sed har bibehållit sig än i dag. Betecknande för de ryska fabrikerna
är därför blandningen af egentliga fabriksarbetare och bondeelement.
Att de senare såsom »tillfälliga, opålitliga och oskickliga» verka
lönened-tryckande, är naturligt. De äro också af arbetarna illa sedda konkurrenter.
Antalet fabriksarbetare i Ryssland uppskattas till c:a 3 millioner.
I fråga om lefnadsstandard råder stor skillnad mellan Östersjöprovinsernas
arbetare och Petersburgsdistriktets samt vidare mellan det senares och
Moskvadistriktets. Petersburg bildar en öfvergång mellan
Östersjöprovinsernas så godt som västeuropeiska lefnadsförhållanden och Moskvas
patriarkaliska. Inom Moskvas textilindustri råder nästan öfverallt
kaser-neringssystem. I kasernerna finnas bostäder för ogifta och gifta,
gemensamma kök, matsalar, tvättstugor, badanstalter, sjukhus, bambördsasyl,
bamkrubba, skola, butiker, bagerier, särskildt brandväsen och t. o. m.
särskild polis. Ett sådant arbetarsamhälle bildar en värld för sig och
invånarnes enda förbindelse med yttervärlden består ofta i meddelanden
från deras hemby. Afskildheten blir än större, då som oftast den
uppväxande generationen anställes inom samma verk som föräldrarne. En
bidragande orsak till isoleringen är väderleksförhållandena, som knappast
tillåta den vistelse i fria luften, som stå Västeuropas arbetare till buds,
vidare de dåliga vägame och de lika sällsynta som dyrbara
kommunikationsmedlen. — Det för det ryska proletariatet ytterst karaktäristiska
kooperativa lifvet i arteller har mestadels bibehållits inom
fabrikskaser-nema. Stora familjegrupper ha sålunda gemensamt kök, i hvilket
finnes en väldig centraleldad spisel med omkring 50 insättningsugnar.
Ofta anställer artellen en kokerska. Dock börjar inom detta till
kommunism lutande samhälle en hel del åtskillnadstendenser göra sig
gällande, * så att t. ex. de lärde arbetarne bilda en kategori i motsats
till de olärde eller »svarte» arbetarne etc. — Egna hem sprincipen har
ej fått terräng i Ryssland. Berättelsen nämner ett enda fall, som dock
till följe af mängden inneboende alldeles förfelat sitt syfte.
Att organisationsarbetet gjort större framsteg i Petersburg än i
Moskva är ej minst beroende på bostadsförhållandena. I denna stad
existerar intet kasernsystem, utan arbetaren hyr en bostad i privathus
inom bestämda stadsdelar. Men då hyrorna äro orimligt höga, 10 rubel
(c:a 20 kr.) för ett rum, och arbetaren i gemen kan afstå högst 3 rubel
till bostadsändamål, blir följden att han hyr blott »ett hörn» till sofplats.
Det kan dock påpekas, att också i Moskva ända till fyra familjer bo
i ett rum. Rent materiellt är kanske Moskvaarbetaren i allmänhet bättre
ställd än sin kamrat i Petersburg, men den senare är på grund af sin
vida större rörelsefrihet honom oändligt öfverlägsen i andlig utveckling
och förståelse af den ekonomiska kampen. — Lönerna i Moskvadistriktet
äro dock lägre trots att lefnadskostnadema äro de samma som i
Petersburg. En daglönare i Moskvas metallindustri, som förtjänar ungefär 16
rubel i mån., har att beräkna 2 rubel för ett »rumshöm» och 2 rubel för
kläder; det återstår honom 12 rubel, hvarmed han med nöd kan föda
sig själf, hustru och två barn. Dessutom måste han betala en jämfö-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
