Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
relsevis hög skatt till sin hemby. I de flesta fall blir det nödvändigt
att hustrun arbetar på sitt håll, och likväl är det honom sällan möjligt
att ersätta den tarfliga kosten af groft bröd och bohvetegröt med en
kraftigare näring. — Vid skildringen af så dystra sociala förhållanden
får man än mer skäl att förvånas öfver de bildningssträfvanden och de
symptom till andligt uppvaknande, som numera påträffas öfverallt, där
bostadsförhållandena äro någorlunda mänskliga och dryckenskapen ej
alltför förhärjande
Angående löneförhållanden må meddelas att genomsnittslönen pr
dag för metallarbetare i Petersburg är 1,22 rubel. Löner öfverstigande
2 rubel ha 50 % af de lärde vattenledningsarbetame, 20 % smeder
och gjutare, 10 % rörläggare och snickare under det att bland de
egentliga byggnadsarbetame ej förekomma löner öfver 2 rubel. 1 en
konservfabrik i Petersburg erhålla arbetarna i genomsnitt 0,65 rubel,
de vuxna manliga arbetame 1 rubel pr dag (arbetstid 11 l/t timmar)
Utan anspråk på obetingad säkerhet må vidare följande uppgifter
lämnas: I Moskwas textilindustri förtjäna arbeterskor med fri bostad
m. m. 100—150 rubel om året, olärde arbetare 125—175 rubel,
spin-nare och väfvare 200—300 rubel. Omkring 5—10 % af
textilarbe-tame komma upp till 600 rubel (utan fri bostad). I Moskvas
metallindustri erhåller en olärd arbetare 150—200 rubel, lärde arbetare 300
—400 rubel, särskildt kvalificeradt folk 500—1000 rubel (allt utan fri
bostad); i Petersburg erhålla motsvarande kategorier resp. 175—250
rubel, 400—500 rubel och 600—1000 rubel. 1 Moskvas
lifsmedels-industri erhålla arbeterskoma 125—200 rubel, olärde arbetare 150—
225 rubel, lärde arbetare 275—450 rubel (för männen därjämte vanligen
fri bostad). I Petersburg är aflöningen något högre, men den fria
bostaden bortfaller. Vid bedömandet af dessa löner må dock
ihåg-kommas, att för många lägre ämbetsmän, handtverkare och framförallt
bönder i Ryssland lefnadsvillkoren ingalunda äro bättre, snarare sämre.
Till följd af allt oftare upprepade våldsamheter — det enda medel
som stodo arbetarna till buds gentemot rättslöshet och samvetslöst
utbyte — beslöt slutligen regeringen på 1880-talet att upptaga
arbetarfrågan till lagbehandling. Men på grund af de hvarandra motstridande
synpunkter, hvaiur finansministeriet å ena sidan och inrikesministeriet
å den andra betraktade arbetarlagstiftningen, hämmades dennas
utveckling. Den första skyddslagstiftningen af 1882 gällde regleringen af
kvinna- och barnarbete samt införande af fabriksinspektion. I de rätt
vidtgående förbuden gjordes likväl senare många inskränkningar. Således
tilläts åter 1890 nattarbete för kvinnor och minderåriga i flera fall, och
fabriksarbete för 10—12-åringar tillstaddes, beroende på lokala
myndigheters utlåtande.
På samma sätt med fabriksinspektionen. I början var denna en
själfständig institution, som sorterade direkt under finansministeriet.
Men sedan 1886 inrättades »provinsialkommissionen för
fabriksangelä-genheter», hvarigenom inspektionen kom in under den lokala
administrationen och på ett ödesdigert sätt påverkades af denna. Efter 1885
offentliggjordes ej heller dess berättelser. Alltmer öfverflyglades de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
