- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1906 /
298

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Åtgärder mot luffare i Sverige.

Hur skall man i vårt land kunna råda bot på luffareeländet? Se
där den stora fråga som för hvar dag blir alltmer brännande. Landet
öfversvämmas af arbetsföra män, som lifnära sig på den bofasta
befolkningens bekostnad, begå allehanda brott och ofog och genom det
sysslolösa kringstrykandet ytterligare förfalla. I stället för att minskas
synes eländet tillta, allt under det jordbruket lider af en öfverallt känd
brist på arbetskraft.

Den första åtgärden torde vara att högst väsentligt utöka den
påbörjade offentliga förmedlingen af arbete. Det kan nämligen ej
nog framhållas att många luffare äro ordentliga arbetare hvilkas enda
“fel“ är att de ej kunnat erhålla arbete. Därför bör allt göras för att
minska arbetslösheten där den förekommer. Det bör komma därhän
att hvarje kommun har sitt organ härför — i större städer särskilda
anstalter, i landtkommunerna en person som fått uppdraget om händer

— och att dessa organ samverka. Ett sådant nät öfver landet skulle
äfven ur flera synpunkter blifva till nytta för jordbruket, som härigenom
erhölle bättre tillgång på arbetskraft.

En annan åtgärd, minst lika viktig, är att gifva lagliga medel för
internering af alkoholister i lämpliga alkoholisthem. Det är en känd
sak, att dryckenskapen är den viktigaste orsaken till moraliskt förfall,
fattigdom och lösdrifveri. Om befogenhet erhölles att internera alla de
luffare, som äro alkoholister, skulle härigenom en stor och farlig klass
vara afskiljd.

En tredje åtgärd är att skärpa tillsynen af bettlare och uppfostra
allmänheten till förstånd beträffande luffarefrågan. Den nuvarande
tillsynen genom K. Bef. är ojämn och inom åtminstone vissa län ytterst
otillfredsställande. Och allmänhetens gifmildhet mot de vandrande riddame
är fortfarande obegränsad. Om man visserligen ej kan gå så långt som
i en stad i Tyskland, där förbud mot att lämna allmosor lär vara
ut-färdadt, sä kan man dock hoppas att genom ett energiskt
upplysningsarbete få någon bättring i de nuvarande förhållandena.

Men om dessa och måhända åtskilliga andra åtgärder vidtagas för
lufferiets förminskande, så kommer dock att finnas ett icke obetydligt
antal luffare, hvilka endast kunna omhändertagas i hem och anstalter
af olika slag, och det gäller då att bestämma sig för hvilka slags
anstalter äro mest lämpliga för våra förhållanden. 1 städerna äro
natur-ligtvis förplägningsstationer med arbetstvång nödvändiga, och åtskilliga
städer såväl i vårt land som i Danmark ha inrättat dylika. Äfven på
landsbygden ha några sådana stationer upprättats med godt resultat.
Men de ha ju endast uppgift att härbärgera vandrare — de kunna ej
tjäna som uppfostringsanstalter, och det är detta som behöfves. För detta
ändamål kunde vara skäl att tänka på en arbetarkoloni efter tyskt mönster,
belägen i Södra Sverige, där jordbruks- och trädgårdsarbete kan
förekomma året om. Anstalten borde upprättas och underhållas genom
frivilliga krafter, hvilket ej behöfde utesluta stadsunderstöd eventuellt
genom upplåtande af kronodomän. Såvidt möjligt borde där klassifice-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:44 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1906/0304.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free