Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattigvård ej lof att göra det fattiga barnet än fattigare genom att
be-röfva det dess mor, har ej lof att göra den fattiga modren än fattigare
genom att beröfva henne hennes barn. Och det hämnar sig —
moraliskt som ekonomiskt — på samhället själft, när det begått synden
att t. ex. taga barnet från modren att utackordera det. Moraliskt —
ty — ja, följ ett sådant barns historia! Ett och annat kapitel läses i
ej så få fall uti våra fängelsers journaler. Och följ kvinnans historia!
Ej så sällan kan hon skrifva sina sista kapitel i de prostituerades gata
och så — på fattiggården. Men oftare händer det, att vi snart ha
henne igen med ett andra barn — med ett tredje barn — hvad
betyder för henne numera ett barn! — Och ekonomiskt hämnar det sig,
— ja, det säger sig ju då själft vid aldrig så litet eftertanke.
Nej, mor och barn — de tu äro ett, — Nå, så låter man då
modren få behålla barnet, barnet — modren, men låter modren stanna
kvar med barnet under första året å fattiggården. Så får ju då barnet
moders vård. Och erkännas skall, att under nuvarande förhållanden
blir detta mången gång den minst dåliga vården. Men om någon
gång en kvinna står vid skiljovägen: “till Fall“ — “till Upprättelse“, så
må det vara, när hon står ensam med sitt första barn. Därför har
samhället i den stunden ett ofantligt ansvar för henne och — för den
nyfödda samhällsmedlemmen. Och skall det då bli fråga om vård af
kvinnan och barnet, så vill det till ett moraliskt stöd för kvinnan, en
fostran af henne till detta stora — mor. Äfven om man då, som på
åtskilliga fattiggårdar i vårt land, inrättat en särskild afdelning för dessa
barn med deras mödrar, så glömmer man, tycks det, att gifva
mödrarna det moraliska stödet i en förstående kvinna. Men hvar kan det
bli en fostran till mor åt barnet, då dessa kvinnor — de bättre
tillsammans med de allra sämsta — få vandra om dagarna bland spillror
af människolif, bland förlista vrak, utsläppta brutna fångar, uttjänta,
prostituerade kvinnor och slöa drinkerskor? Hur kan det bli fostran,
vård af modren för barnet? Nej, fattigvården gör i många dylika fall
den fattiga modren ännu fattigare och äfven barnet— den nyfödda
samhällsmedlemmen — ännu fattigare. — På landsbygden gör man
ofta så, att den ogifta modren sättes på fattighuset, om sådant finnes, och
tilldelas en svältpenning. I våras satt här utanför Lund å ett fattighus
en kvinna, oförmögen till arbete, med tre barn och — tre kronor i
månaden! Det är ju fråga om kassavård! Men snålheten, som ej
räknar med moraliska värden, bedrar sig själf. En sådan kvinna måste
ju för utkomstens skull föda barn efter barn — bli en barnaföderskemaskin.
Och barnen? —
Nu är det så, att de ogifta mödrarna så vidt möjligt fly denna
“vård“. D. v. s. fattigvården blir fri från deras barn. Utvägarna för
mödrarna äro ju olika. Stundom blir modren för barnets skull amma,
och det vill säga, att hon för sitt eget barns skull lägger “rike-mans
barn“ till sitt bröst. Om man visste, hur där gråtes å ett
barnbörds-hus i dagar, i nätter, innan den stund kommer, då modren för sista
gången tager sitt bani från bröstet för att öppna sin famn för
“främmande mans barn“ att gifva det “kärleken och modersmjölken“. Och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
