Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I själfva verket torde en dylik fruktan emellertid härleda sig från
en tämligen ytlig uppfattning af orsakerna till socialdemokratiens
utveckling eller tillbakagång. Dessa orsaker ligga långt djupare och
kunna icke i någon nämnvärd grad påverkas däraf att det allmänna
med jämförelsevis obetydliga anslag understöder en af de uppgifter, som
de socialdemokratiska fackorganisationerna satt sig före. Man kan
dessutom icke affärda en världsrörelse sådan som socialismen med att helt
enkelt stämpla den såsom en samhällsfiende, den där måste bekämpas.
Det gäller tvärtom att, med afskiljande af det utopiska och revolutionära,
söka att för det praktiska reformarbetet utnyttja dess berättigade moment.
Såsom sådant måste man ovilkorligen räkna
arbetslöshetsunderstöden. Utan tvifvel få de fackföreningar, som sysselsätta sig med
försäkring mot arbetslöshet och andra praktiska angelägenheter, mindre
än andra karaktären af ofruktbara agitationsföreningar.
Och hvad fara kan, t. o. m. från konservativ synpunkt anses ligga
däri, att fackföreningarna skulle bli en smula mäktigare om de på samma
gång blefve mera resonabla och samhällsgagnande?
Det blir det oaktadt alltid — och af många anledningar just för
att afväpna de konservativa farhågorna — en viktig uppgift att draga
försorg om att de anslag, som utgå af det allmänna, kunna komma
hvarje arbetare till godo, äfven om han icke önskar ingå i en fackförening.
Och härvidlag går det icke an att utan vidare slå sig till ro med en
hänvisning till att lagen skänker sitt stöd åt alla arbetslöshetskassor,
utan hänsyn till hvem som upprättat dem och att de, som icke äro
nöjda med fackföreningskassorna, ha frihet att stifta nya. Detta är
nämligen lättare sagdt än gjordt. För det första bör medlemsantalet i
dylika på ömsesidig hjälp byggda kassor icke vara allt för ringa; i så
fall uppnås nämligen icke den fördelning af risken, som måste vara
grundvalen vid all assurans. Vidare bör man komma i håg, att risken
för arbetslöshet enligt erfarenheten är högst olika inom olika yrken.
Det har därför visat sig, att arbetslöshetskassor, åtminstone hittills,
kunnat med fördel åvägabringas endast bland arbetare inom samma
eller närbesläktade yrken. Just i ett litet land, där antalet utöfvare
inom de olika yrkena oftast är starkt begränsadt, är det af vikt att
hänsyn tages härtill.
Såvida särskilda åtgärder icke vidtagas, kan det därför faktiskt i
många fall ställa sig så, att den enskilde, som önskar försäkra sig och
komma i åtnjutande af de allmänna anslagen, icke har annat val än att
anmäla sig till inträde i de befintliga fackföreningarna. (Forts.)
Social Tidskrifi. 24
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
