Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
krafven. Kampen om tillvaron är nämligen hufvudsakligen en kamp
om njutningsmedlen, icke i första rummet om existensmedlen; men
den verkliga lyckan vinnes säkrare genom behofvens reducering. Man
riktigt tycker sig se den gillande och belåtna min, hvarmed det kända
fömöjsamhetsreceptet återfinnes och hälsas af den med rikliga
existens-och njutningsmedel utrustade läsaren. Det är emellertid för dem, som
aldrig så lijet blickat omkring sig i det ekonomiska samhällslifvet, nära
nog ofattligt, att en man som förf. kan göra sig skyldig till en sådan
ytlighet i bedömandet af samtidens största samhälleliga problem. Man
förvånar sig öfver, att han ej finner andra motiv än sentimentala
känslor hos sociologerna och obehärskad njutningslystnad hos de
samhällsklasser, som sträfva uppåt, och man kommer till det resultatet, att han
här talar om hvad han icke förstår och icke känner till. Sätter man
existensmedlen såsom någonting liktydigt med det, som nätt och jämt
erfordras för lifvets uppehälle, eller med den standard of life, som
kan uppnås af en nomadiserande vilde, och allting därutöfver som
njutningsmedel, så råder ju i våra nutidssamhällen i allmänhet icke någon
social nöd. Men det kan icke ha varit förf:s mening att använda en
sådan måttstock. Han kan å andra sidan omöjligen känna till, hvad
t. ex. bostadsnöden i städerna i verkligheten innebär i vidt skilda
riktningar, hvad arbetslösheten är eller hvad det Öfver hufvud taget vill
säga att framlefva lönarbetarefamiljernas lif i bästa fall något öfver, i
allmänhet vid och stundom under den gräns, där umbärandena taga en
form, inför hvilken talet om en kamp för njutningsmedlen är en
meningslöshet och anvisningen på behofvens reducering ett hån. Det
synes också vara honom obekant, att det sociala framstegsarbetet långt
mindre ledes af medlidande än af en vaknad rättskänsla och insikt
om det organiska i samhällslifvet, som i det helas intresse kräfver
motarbetandet af den sociala nöd förf. icke känner och icke tror på.
Den anmärkning, som här gjorts, bör emellertid icke missförstås,
som om den afsett bestridandet af det riktiga i förf:s mening, att den
psykologiska nöden i vår tid är någonting värre än den sociala — för
så vidt en jämförelse här verkligen är möjlig. Den inre
sönderslitenheten hos nutidsmänniskan och hennes förluster ifråga om harmoniskt
och helt personligt lif och handlande är ett ämne, som prof. Norström
både förut och i denna skrift behandlat med öfvertygande kraft och
skarpblick. Hans kritik af radikal dogmatism är myndig och
öfver-lägsen i tonen men därtill också själfull och tankeväckande. Det har
emellertid synts nödvändigt att inlägga en gensaga mot åtskilligt i
hans karaktäristik af samtidens allmänna partiåskådningar. Den
skarp-kantade skematiseringen däri var redan i och för sig en risk, då förf.
ville återföra dessa partiåskådningars innehåll på vissa filosofiska
förutsättningar, af hvilka t. ex. den naturvetenskapliga grundåskådningen
rent kronologiskt sedt synes vara utestängd från att ännu ha kunnat
utöfva dét föregifna allmänna inflytandet. Om det är sannt, att den
modärna anden står inför faran att fördunkla och hämma sitt eget
fri-hetsmedvetande genom en världsåskådning, där friheten icke har någon
plats och därför utvecklingen icke heller något mål — och den faran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
