Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
medlaren bör därför vid sådant förhållande ej forcera bildandet af egna
hem, då han därigenom blott skulle främja den osunda tomtspekulationen.
Frågan om styckning och försäljning till egna hem af en del därtill
lämpliga statens gårdar inom Stockholms län borde tagas i allvarlig
ompröfning. Äfven gårdar, som ägas af enskilde, skulle kunna inköpas
för samma ändamål.
En fördel vore att proceduren med afsöndring, erhållande af fasta
och inteckning förenklades samt att hushållningssällskapen såsom
förmedlare endast ägde att pröfva ansökningarna och öfver desamma* afge
utlåtande och förslag, under det att staten öfvertoge lånetransaktionerna.
Faran för att egna hem vid försäljning skulle förvandlas till torp
eller läggas till andra gårdar, tror författaren icke vara afsevärd, då
sådan lägenhets saluvärde nog komme att ställa sig så högt att köp
för sådant ändamål ej kunde löna sig. Skulle det någon gång inträffa
så vore faran ej så stor, då man väl finge antaga, att lägenheten ej
blifvit vald med nödig omsorg. Icke heller anser författaren den
ifrågasatta utvägen, att genom statens försorg upprätta smärre
jordbruksarrenden, vara lämplig företrädesvis därför, att innehafvaren vid sådant
förhållande blefve blott arrendator och därför icke finge samma intresse
för hemmet, som om det vore hans eget.
Sekreteraren i Gefleborgs läns hushållningssällskap A. Westman
framhåller i likhet med hr Stjemquist, att hushållningssällskapen alls
icke äro några aristokratiska företag utan tvärtom i hög grad
demokratiska, och att de äro synnerligen lämpliga låneförmedlare. De ha
ock med varmaste intresse upptagit saken och att framgången hittills
varit ringa beror på andra orsaker än bristande nit. En sådan orsak är
att statens lånevillkor äro ofördelaktiga. Långt fördelaktigare äro lånen
ur “fonden för fiskerinäringens befrämjande“; för dessa lån erlägges
lägre ränta, hvarjämte krafvet å säkerheten är mindre strängt; så kan
personlig borgen gälla i stället för första inteckningen i lägenheten
såsom fordras för egnahemslån. Författaren vill icke absolut förorda ett
upphäfvande af denna senare bestämmelse, men anser att densamma
lägger “ett hardt när oöfverstigligt hinder i vägen för rörelsens
framgång“. Ty då en obemedlad arbetare ej får lämna annat än den
nämnda säkerheten, kan låneförmedlaren ej utbetala så stor del af lånet
att han därmed är betjänad. Saken kunde ju ordnas lätt om
kommunerna ville mottaga och svara för lånen inom sina resp. områden
tills de belånade lägenheterna voro bebyggda och färdiga att ställas
som säkerhet. I så fall borde kommunerna genom vissa
förtroendemän utbetala lånet i mån af behof.
Svårigheten att för all framtid bibehålla de med statslån
understödda lägenheterna som egna hem anser författaren kan lösas genom
en bestämmelse att dylika lägenheter ej få vare sig styckas eller
inkorporeras med andra gårdar, utan alltid skola utgöra själfständiga egna
hem. Genom statsarrenden kan ju frågan ock lösas, men egenskapen
af egna hem går ju härvid förlorad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
