Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svenska industrien i dess helhet. Ej heller kan det sägas att
trust-bildningen ifråga skott sig på allmänhetens bekostnad då utdelningen
åt aktieägarne under den tid industrien drifvits i landet genomsnittligt
varit synnerligen måttlig.
Men frågan formar sig vidare så: huru har ingeniör Berg på sin
arbetsgifvareställning tillämpat sin kristendom? Främst må då fastslås
att ingeniör Berg i sitt personliga förhållande till arbetame städse visat
en flärdfrihet och ett deltagande som bland herrar arbetsgifvare torde
vara mindre vanlig. I egenskap af “läsare* har ju ingeniör Berg
blifvit förtrogen med “broderskapets* idé. “Jämbördighet emellan
människorna“, har han en gång yttrat, “har varit mig ej endast ett
teoretiskt axiom utan lätt i praktiken“.
Vid de åtgärder ingeniör Berg vidtagit till sina arbetares bästa,
kan ju lians människokärlek svårligen fås att framstå kemiskt ren från
hans affärsklokhet. Om båda delame vittnar ingeniör Bergs sträfvan
att skaffa sina arbetare eget hus och egen jordlapp. Han band därmed
arbetaren vid fabriken, men han bidrog på samma gång till hans
välstånd. Han bröt med det gamla, ännu mycket brukade systemet, att
bolaget uthyr bostäder åt arbetame. Och den nya ordningen skapade
han till stor del med egen risk, i det han personligen deltog i
borgensförbindelserna till platsens sparbank, hvilken, äfven den, haft ingeniör
Bergs omtanke att tacka för sin tillkomst. Att ren, oegennyttig
hjälpsamhet varit en drifkraft i denna verksamhet bör man så mycket
mindre tvifla som ingeniör Berg på områden, där affärssynpunkter helt
varit uteslutna, lagt i dagen en benägenhet att med risk af eget
välstånd draga fram människor, hvarhelst ett tillfälle erbjudit sig.
Men förhållandet mellan ingeniör Bergs kristendom och hans
materiella sträfvanden vidgar sig slutligen till spörsmålet om hans
ställning till arbetarefrågan.
Det kan icke nekas att det är denna den kristne ingeniör Bergs
ställning till den sociala frågan, som skänker hans namn det alldeles
särskilda intresset. Här är också det spörsmål kring hvilket framtidens
dom öfver ingeniör Bergs lifsgärning skall forma sig. Han är
skaparen och ledaren af en vidtomfattande grupp af industrier. Han står
midt i en tid, som äfven på den materiella produktionens fält skapar
nya föreställningar och nya byggnader. Han är en utomordentligt
verksam och skaparlysten man. Landet har en känning af att han
skall kunna bjuda någon lösning i de öfverhängande svårigheterna.
Han är kristen och med anspråk på att vara detta djupt och allvarligt.
Frågan är: skall han gifva oss något mera än tusenden af
industrimän i landet vilja och förmå att gifva oss. Skall han mäkta att bana
någon ny och ljus väg för det svenska industriella arbetet, en väg
som för till mättnad för fölkets aldrig tystnande rättfärdighetssirme och
för det fram till lyckan?
Låt mig för det första svara: Ingeniör Berg är varmt intresserad
för och lifligt upptagen af den sociala frågan och närmast af dess
grundläggande face: den ekonomiska. Låt mig för det andra säga:
han har på denna fråga redan nedlagt ett arbete af storslaget mått, ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
