Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bflttra sina förhållanden, och fackföreningame, som voro helt och hållet
rena från alla samhällsomstörtande tendenser, funno därför från alla sidor
gillande och understöd.
Men mot seklets slut ändrades dessa förhållanden. Englands
monopolställning började vackla. Tyskland och Förenta Staterna hade
vuxit upp till en konkurrens, hvars styrka blef allt kännbarare. Under
trycket häraf började oro och osäkerhet att utbreda sig inom Englands
ekonomiska värld. Men fackföreningame, som nu skapat sig en fast
ställning, gåfvo arbetarne ett starkt ryggstöd mot arbetsgifvames
försök att genom sänkande af lönerna finna en motvikt mot de
försäm-rade marknadsförhållandena. Och bakom de gamla fackföreningame
uppstå nu nya arbetaresammanslutningar med politiska, vidtgående
syften, som genom sin verksamhet bidraga att öka spänningen.
Det är därför främst mot fackföreningame och deras välde, som
man nu söker vända den stämning, som gjorts nervös genom de
alltmer tydliga ekonomiska svårigheterna. Man påpekar, hurusom
fackföreningarna sakna inflytande i de länder, hvilkas konkurrens blifvit
farligast, under det att man gör de inhemska trade unions ansvariga
för snart sagt allt.
Denna fackföreningsfientliga rörelse kröntes med den mest
påtagliga framgång. Så djupt hade den nämligen på kort tid förstått att
arbeta sig in i det allmänna medvetandet, att juristerna, domarne snart
började fälla utslag, som gingo fackföreningames viktigaste intressen
emot. På några få år förändrades på detta sätt deras rättsliga ställning
i vitala punkter.
Det är särskildt två mål denna nya engelska lagtolkning fullföljt.
Man har dels sökt förklara alla de handlingar som rättsvidriga, på
hvilkas utförande en strejks framgång beror, och dels har man sträfvat
att göra fackföreningarna skadeståndsskyldiga med deras samtliga
tillgångar för hvarje ekonomisk skadegörelse, som kan förekomma under
en arbetskonflikts förlopp.
Till att börja med förbjödos genom dylika domslut strejkpatruller,
äfven i den lindriga formen af helt fredligt vaktposterande utan
tvångs-och våldsutöfning. Sedan blef fackföreningarnas offentliggörande af
svarta listor öfver oorganiserade arbetare och firmor som använde dem
straffbart, äfvensom hvarje försök att afhålla föreningsmedlemmar från
att arbeta hos sådana firmor. Vidare ansågs det som en rättsvidrig
handling, när en föreningstjänsteman sökte öfvertala en firma att ej
leverera varor till en annan eller att ej förarbeta det material en viss
arbetsgifvare lämnat. Genom en rad af i sådan riktning gående utslag,
af hvilka de flesta afgåfvos af öfverhusets högsta domstol, gjordes en
strejk, praktiskt taget, så godt som omöjlig.
Men ett än hårdare slag drabbade hela fackföreningsväsendet, då
man började göra föreningame solidariskt ansvariga i alla de fall, där
förut blott en af deras tjänstemän kunnat fällas till ansvar. Den
första af’ de domar, som gingo i denna riktning, var den, som 1901
af öfverhuset afkunnades till Taff-Vale-järnvägens förmån. I trots
af att en fackförening dittills ej hade kunnnt göras civilrättsligt ansva-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
