Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skriftställare och publicister................................................9
Präster....................................................................................................8
Tjänstemän..........................................................................................7
Jurister ..............................................................................................6
Direktörer ..........................................................................................5
Konstnärer ..........................................................................................3
Civilingeniörer....................................................................................2
Agronomer ..........................................................................................2
Summa 172
Däraf synes att personer vid eller utgångna från någon af de
fyra akademiska högskolorna talrikast förekomma eller med
omkring 70 proc. Förgäfves söker man däremot studenterna vid
Tekniska högskolan, Farmaceutiska-, Landtbruks-, Skogs- och
Yeterinärinstituten samt endast ett fåtal från dessa institutioner
utexaminerade. Och hvar äro våra affärsmän, arbetsgifvare och
arbetarerepresentanter, författare och konstnärer?
Hvad som nu anförts om Folkbildningsförbundets
föreläsnings-program gäller med mindre väsentliga afvikelser alla de öfriga
föreläsningsförmedlamas, så att granskningen med fog kan anses
omfatta hela föreläsningsrörelsen.
För att nu förbättra den mindre harmoniska ämnesfördelningen
har i det föregående framhållits åtskilliga önskemål, hvarför här
endast skall följa ett par generella uttalanden. Det torde då från
böljan fastslås, att det icke bör läggas föreläsningsbyråema till
last att programmen icke äro tillräckligt mångsidiga och lämpade
för sitt behof, ty dessa institutioner skola ieke uppsöka föreläsarna
utan dessa böra frivilligt ansluta sig till föreläsningsrörelsen och
som hufvudmotiv för denna sin åtgärd känna ett verkligt behof
att sprida upplysning och så vidt möjligt äga vissheten att kunna
afvinna sitt ämne nya synpunkter. Önskemålet beträffande
ämnesvalets fulla tillgodoseende i föreläsningsverksamheten utmynnar
sålunda i en allvarlig vädjan till lämpliga personer inom de
hittills minst representerade ämnesgrupperna att deltaga i rörelsen.
Detta om ämnesvalet!
Beträffande föreläsningarnas organiserande hafva äfven
klagomål framkommit liksom förslag till förbättringar. Bland de
positiva inlägg, som därvid gjorts, är det särskildt anordnandet af
serieföreläsningar och anställandet af statsförelåsare, hvilka kunna
innebära vissa utvecklingsmöjligheter. De förstnämndas befogenhet
behöfver ju icke ifrågasättas, då deras betydelse för en solid
allmänbildning inom olika kunskapsområden är mycket stor, men frågan
är, om icke en mängd andra mera lokala organisationer redan
böljat eller bättre lämpa sig för dylika kursers anordnande. I det
afseendet torde Ellen Keys uppslag om grundläggande
serieföreläsningar af lämpliga inom ett visst samhälle boende personer beaktas
och realiseras. Däremot torde föreläsningsverksamhetens nuvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
