Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ekonomi omöjliggöra seriekurser af de genom vederbörande
före-läsningsbyråer utsända föreläsarna, ehuru man samtidigt må uttrycka
den förhoppningen, att ett hastigt växande understöd från stat och
kommun möjligen succesivt kan framtvinga sådana af lämplig
omfattning.
Återstår så frågan om statsföreläsame, hvilka i Svenska
Dagbladet för den 10 januari 1907 rätt ingående granskats af H. G.
Simmans och befunnits tills vidare omöjliga ur många synpunkter,
hvarför här endast följer ett kort tillägg. Angående det af
förslagsställaren nämnda antalet 20 statsföreläsare, torde detta få
betraktas såsom allt för ringa, ty man bör väl förutsätta, att dessa
föreläsare skola vara verkligt fackutbildade personer, hvilka endast
vilja föreläsa inom sitt egentliga kunskapsområde. Under sådana
omständigheter måste nog antalet nästan fördubblas, hvilket
sannolikt skulle förorsaka en alltför stark ökning i föreläsningsrörelsens
budget, och ett språng i utvecklingen. Däremot bör man väl icke
ställa sig afvisande mot ett successivt införande af stats
föreläsare-institutionen, så att t. ex. i vissa ämnen såsom sociala frågor och
hälsovärdslära m. fl. efter hand en eller annan dylik föreläsare
till-komme genom upprättande af föreläsarestipendier eller dylikt.
En annan mindre sympatisk reform skulle äfven blifva följden
genom tillkomsten af statsföreläsama nämligen förslaget om
Folkbildningsförbundets styrelseskomplettering med en del representanter
för vissa intressen. Konsekvensen fordrar då att förutom de af
förslagsställaren omnämnda nya medlemmarne äfven auktoriteter
för öfriga högskolor, institutioner och samfund, från hvilka
före-läsarne utginge, finge plats i nämnda styrelse. Det skulle vara
sorgligt om en rörelse af så oegennyttig och frivillig karaktär som
föreläsningsverksamheten byråkratis er ades och finnas säkerligen
utvägar att nå samma mål utan så förtviflade åtgärder.
Och till slut! En stor del af den kritik, som nu ägnas
före-läsningsrörelsen skulle försvinna, om epitetet »afsedt för arbets»
klassen» bortfölle. Då skulle icke längre öfriga medborgare klandras
för att de fylla hörsalarna i stället för arbetarna, en omständighet,
som lätt kan förklaras, om man betänker de senares långa och
mödosamma arbetstid samt andra svårigheter, hvilka hindra dessa
från besök, och de sällsynta tillfällen till kulturella samkväm för
invåname i allmänhet i ett mindre samhälle. Det gäller sålunda
ett verkligt bildningsbehof äfven hos den s. k. medelklassen.
Genom förelåsningsverksamhetens utvidgning ända därhän, att den
afses för alla, skulle man dessutom göra en stor del af
arbetsklassen en rättvisa, ty erfarenheten visar, att i synnerhet inom
större samhällen arbetarna ingalunda äro de i ekonomiskt afseende
bättre lottade alltför underlägsna i bildning, t. ex. på det sociala
området, tack vare ett energiskt upplysningsarbete inom deras egna
organisationer. Detta är emellertid tillsvidare ett framtidsmål,
hvilket dock kan motivera en utveckling af
föreläsningsverksam-heten genom stegrad ökning i understöd från stat och kommun.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
