Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
närvarande riksdagsmännen att motionera härom. D:r Nyström
bemöttes af pastor Fredrik Sebardt, som för öfrigt framhäfde
svårigheterna inom föreläsningsrörelsen på grund af att arbetarne
själfva visst icke voro någon homogen massa utan sinsemellan voro
splittrade, ej minst i religiöst hänseende.
Lördagens förhandlingar börjades med ett föredrag af fil. kand.
Axel Hirsch om »Önskemål rörande folkbiblioteksverksamheten». Tal.
framhöll särskildt vikten af läslustens väckande redan i folkskolan
och dess vidmakthållande och tillfredsställande sedan barnet
lämnat skolan. Vidare betonades behofvet af kooperation mellan de
olika slagen af bibliotek på samma ort och inom större områden
(länen). Då föredraget kommer att inflyta i nästa n:r af
Folkbiblioteksbladet, förbigås det här. Innan diskussionen öfver detta
föredrag vidtog, höll fil. kand. Oscar Olsson ett synnerligen lärorikt
föredrag om »studiecirkelverksamheten,» hvilken — som bekant —
från Goodtemplarorden numera spridt sig till arbetarföreningar och
ungdomsklubbar. Tal. gaf en utförlig skildring af
studiecirkelrörelsens uppkomst, cirklarnas sätt att arbeta och det resultat man
nått. 1902 funnos inom Goodtemplarorden blott 15 studiecirklar
med ett bokinköp af omkr. 700 kr. Under arbetsåret 1904—1905
hade cirklarnas antal sprungit upp till 59, bokinköpen uppgingo till
2,500 kr. och ett 5-tal studiekurser voro förenade med cirklarna.
Arbetsåret 1906—1907 uppvisar 200 studiecirklar (med
folkbibliotek), 18 med cirklarna förenade studiekurser, 4 fristående
studiekurser (aftonskolor) samt bokinköp för 10,100 kronor. Orsaken till
denna blomstring såg talaren däri, att rörelsen uppbäres af folket
själft, och han väntade sig ytterligare framgångar för
studiecirklarna genom deras förbindelse med folkhögskolorna, där
studieledare för cirklarna kunde erhålla en lämplig utbildning. Staten
borde effektivt stödja de folkföreningar, som på sitt program upptagit
folkbildningsarbetet.
Härefter vidtog diskussionen. Denna kom hufvudsakligen att
röra sig om tvenne punkter: pressens förhållande till
sensationalismen och fördelen af bibliotekssammanslagning. Kandidat Hirsch
hade i sitt inledningsföredrag framhållit den fara, som smuts- och
kolportagelitteraturen innebar, och hade därefter beklagat den
förkärlek för det sensationella och kriminella, som kom till synes här
och hvar inom den dagliga pressen, där den gula, amerikanska
journalistiken började få fotfäste. Tal. hänvisade till prof. Frey
Svensons påstående, att pressen är direkt medansvarig till många
brott genom sina detaljerade beskrifningar af mord, stölder etc.
Önskvärdheten af sensationalismens hejdande genom prässens egen
själfbehärskning framhölls. Pressen hade emellertid dem, som
förklarade dessa förhållanden, kand. Langlet och red. G. A.
Aldén. Den förre framhöll, att tidningarna ej i främsta rummet
voro folkbildningsanstalter utan affärer, de måste därför taga en
viss hänsyn till publikens önskningar. Därtill kom konkurrensen,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
