- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1907 /
351

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

räntan å den köpeskilling, som kunde betingas. För min del har
jag sett saken annorlunda. I syfte att bereda sig själf utrymme
för en sund utvidgning och sina invånare byggnadsplatser för
bostäder och industri till rimligt pris har staden förvärfvat betydande
områden inom angränsande kommuner. Af dem, som där få sig
mark upplåten, bör staden kräfva full godtgörelse för sin
själfkost-nad, hvarken mer etter mindre. Lika litet som staden bör bereda
dem vinst genom markens värdestegring, lika litet bör staden
betinga sig själf någon omedelbar vinst på sitt mellanhandskap. Om
staden betingar sig i behållen tomtafgift — alltså med
frånräk-nande af hvad som framdeles åtgår till lösen af byggnader — ett
belopp, som motsvarar skälig ränta å hvad marken kostat staden i
inköp med tillägg af hvad därå ytterligare nedlagts för uppmätning,
planläggning, väganläggning, dränering o. s. v., så kan jag icke
erkänna att staden gör en förlust, äfven om staden skulle genom att
i stället sälja marken kunna bereda sig en låt vara rätt betydlig
vinst. Staden vinner sitt mål och har rätt att nöja sig därmed.

Angående upplåtelsetiden yttrade kommittén, att det visserligen
vore önskvärdt men icke alldeles nödvändigt att för alla
tomträtts-upplåtelser fastsloges en och samma upplåtelsetid, samt att det i
väsentlig grad vore en smaksak, hur lång tiden skulle sättas.
Emellertid införde kommittén i tomträtt9föreskriftema en
tomträtts-tid af 60 år, hvadan längre eller kortare upplåtelsetid skulle
förutsätta särskildt beslut af stadsfullmäktige för hvarje särskildt fall.
Nu har anmärkts, att 60 år vore för kort tid samt påyrkats en
graderad skala för tomträttstidens längd efter tomtens läge.

Om det blir fråga om upplåtelse af mark, om hvilken man nu
anser sig kunna med visshet bedöma, att den icke inom de
närmaste etthundra åren kan behöfvas för andra ändamål, så finnes
i själfva verket intet hinder för dess upplåtande på så lång tid
lagen medgifver, alltså 100 år. Då till bildande af löseskillingen
kräfves en allt mindre annuitet, ju längre tomträttstiden utsträckes,
så medför en utsträckning af denna, att staden, utan att öka
af-giften pr kvadratmeter och år, erhåller en allt större behållen inkomst
af marken. För att åskådliggöra detta, använder jag det exempel
kommittén anfört: På en tomt värd 1,000 kronor uppföres en
byggnad för 6,000 kronor. Tomtafgiften blir då enligt kommitténs
förslag, med 60 års tom trätts tid, kr. 59: 60, däraf staden, sedan
afsättning skett för bildandet af det till lösen erforderliga kapitalet,
får i behåll såsom lega för marken kr. 35: —. Om nu afgiften
fastslås till kr. 59: 60, men tiden ökas, så ökas stadens behållna
inkomst sålunda:

Tomträttstid

Annuitet för
löseskillingen

Behållen lega
för marken

70 år
80 *
90 »
100 »

Kr. 15:84

» 10: 47

» 6:97

» 4:66

Kr. 43:76
» 49: 13
» 52:63
» 54: 94

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:56:55 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1907/0359.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free