Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tilltar smådriften. C. bekymrar sig ej det minsta harom; detta
beror nämligen för honom blott på »en serie abnorma ekonomiska
biomständigheter» och det skall ej dröja länge, innan stordriften
äfven där tar öfverhand, emedan »ett storbruk på landet, utrustadt
med nyaste och mest produktionskraftiga maskiner, i regel afkastar
mer per hektar än ett småbruk, vid hvilket man blott använder
hand- och dragarkraft» (s. 69). Han nämner sålunda ej ens den
modäma utvecklingen till småbruk, utrustade med på kooperativ
väg anskaffade maskiner. Hans försök att konstruera fram stordrift
för landtbruket är så mycket mer anmärkningsvärdt som detta är
alldeles likgiltigt ur socialistisk synpunkt. Staten kan ju i hvarje
fall öfverta äganderätten, men öfverlåta brukningsrätten åt enskilda.
Detta afvisas emellertid, ej därför, att en sådan anordning vore
olämplig, utan emedan »en sådan samhällets jordbesittning snarare
är feodalistisk än socialistisk»! Hela denna bortförklaring af
verkligheten har sålunda tillgripits blott för att rädda ett ord.
Vi ha nu betraktat det ekonomiska lifvets utveckling in i
framtidsstaten. Därefter kommer turen till de sociala förhållandena.
Här visar sig C. blott ännu mer som en trogen eftersägare af
Marx; detta är så mycket märkligare, som just i detta afseende
Marx’ teorier blifvit värst medfarna af verkligheten. Vi möta först
dennes s. k. ackumulationsteori, d. v. s. att förmögenheten
koncentreras på allt färre händer, så att slutligen all världens
rikedomar äro samlade hos några få, i vanvettigt öfverflöd simmande
»kapitalistiska mammutdjur». Här bevisar statistiken motsatsen.
Hur bär sig nu C. åt? Jo, han underlåter helt enkelt att anföra
statistik till belysande af utvecklingen; på samma gång fasthåller
han vid ackumulationsteorin:» — — — driver just till kapitalets
koncentration på få händer, och så uppstår ett antal mäktiga
enskilda kapitalister och bolag 1 (!), hvilka i allt större dimensioner
samla kapitalet i sina händer» (s. 108). Och hvad är det som
åstadkommer detta? Jo, räntefotens sjunkande! Men nu sjunker
för det första icke räntefoten, och för det andra skulle, om den
gjorde så, detta ej alls verka i den af C. anvisade riktningen.
Ackumulationsteorin är emellertid blott den ena sidan af saken.
Gentemot står hos Marx den s. k. Verelendigungsteorin. Mycket
riktigt finner man äfven denna åsikt förfäktad af C., låt vara i
något modifierad form. Enligt honom kommer det nuvarande
proletariatet, d. v. s. fabriksarbetama och de från torfvan lösgjorda
landt-arbetama, att sammansmälta till en alltmera enhetlig massa. Här
kommer han med de mest orimliga saker. »Arbetsprocesserna bli
allt enklare, lättare att förstå och behöfva allt mindre fackutbildad
skicklighet»! Till följd häraf komma »afiöningsförhållandena att
närma sig en viss genomsnittsnivå» (s. 110). Detta är ju raka
motsatsen till verkligheten. Proletariatet blir emellertid alltså, enligt
C., alltmera homogent. På samma gång uppsuger det alla andra
1 Denna och följande kursiv, af anmälaren.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
