Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för medeltidens städer, börjar äfven prägla våra, ehuru det nu
visar sig på helt annat sätt och med andra motiv än då.
Dessa drag af nationens inre lif ha ofta blifvit förbisedda, men
äro väl värda beaktande. Utvecklingen har gått fort och städerna
spela nu en annan roll än för femtio år sedan. Det är ytterst
intressant att se, hur man undan för undan vidgar
verksamhetsfältet. Hvarenda stads historia lämnar belysande exempel.
Omständigheterna blefvo öfvermäktiga. Folkhopningen
nödvändiggjorde förvaltningsåtgärder, som till en början rörde enkla
hygieniska kraf, vården om hälsa och lif, men sedan förde
kommunalpolitiken in på det ena området efter det andra, så att man nu
t. o. m. ifrågasätter om kommun lagligen kan ge anslag åt — den
frivilliga skytterörelsen.
Dräneringen och renhållningen kommo först på dagordningen.
Det gick inte längre att som i den gamla goda tiden tillhålla
fastighetsägaren att han skulle ha tunna med lock utanför huset, eller
öfvervaka att afloppsrören inte hindrade gatuvandraren. Bekvämt
var det visserligen att slänga köksafskrädet genom fönstren, men
föga nyttigt för det allmänna hälsotillståndet. Man bör ihågkomma
att före 1874 fanns det kloakledning bara i fyra svenska städer.
Så fort det har gått sedan dess.
Förr brukade fastighetsägarna vräka orenligheten på några
högar utanför staden. De borttogos, när de blifvit tillräckligt illa
luktande och stora. Ända till 1884 sakna alla våra städer ett
ordnadt renhållningsväsende.
Lite bättre blef det när det s. k. gropsystemet upphäfdes af
hälsovårdsstadgan och entreprenörer öfvertogo ordnad bortforsling
af det värsta. Men hvem af oss ha ej som outplånliga minnen ur
det förflutna bevarat bilden af vagnen, som i sakta mak skramlar
fram på stadens knaggliga gator. Där den rullar i väg kasta sig
medborgarne hufvudstupa in i närliggande gränder under förtviflade
försök att skydda luktorganen. Först nuvarande bestämmelser med
separationssystem och hermetiskt slutna kärl har medfört en fullt
hygienisk anordning.
Kommunen nöjde sig inte länge med att låta fastighetsägarna
ha förtjänsten af latrinens försäljning till ortens landtbrukare. När
stadens växt nödvändiggjorde planmässig och enhetlig »hämtning»
var det kommunen ensam, som kunde utföra detsamma och då tog
den en afsevärd förtjänst genom att till hågade spekulanter
försälja »varan».
Sen dess har mycket förändrats. Nu »förädlas» afskräde och
exkrementer. Köksaffallet i svingårdar utanför samhället, där stadens
griskultingar uppfödas. Och latrinen bearbetas i pudrettfabriker,
som bli allt vanligare. Sådana finnas i Stockholm, Göteborg,
Malmö, Eskilstuna, Helsingborg m. fl. städer.
I Karlskrona har man vid sidan om renhållningsverket
ordnadt landtbruk för att sysselsätta arbetsfolket, när det ej behöfs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
