Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
förtjänst hemarbetet ger därmed, att arbeterskan kanske är gift
och har denna sömnad eller hemarbetet, hvad det kan vara, blott
till biförtjänst, arbeterskan är sin lön värd, vare sig hon arbetar i
fabriken eller i sitt hem. I sitt hem måste hon själf bestå maskin,
lokal, belysning, icke sällan blir hemmet nedsmutsadt och luften
därstädes förorenad genom det arbete som hon utför, men ändå
betalas hon allt som oftast lägre än de som arbeta på fabrik eller
syatelier.
C. S. A:s hemarbetsutställning gör ej anspråk på att
fullständigt belysa hemarbetet. Detta kan den helt enkelt icke på grund
af svårigheten att anskaffa uppgifter och utställningsföremål. Men
den kan i alla händelser ge oss tillfälle, att få lära känna
tillräckligt om hemarbetet, för att vi skola förstå, att här behöfver
någonting göras för att skapa rättfärdigare förhållanden.
En af de betydelsefullaste anmärkningar, som kan och bör
göras mot de flesta länders nu gällande arbetarlagstiftning, är att
den hvilar på en grund, som ej är tillräckligt bred. Det var inom
fabriksarbetet de första och påtagligaste missbruken af mänsklig
arbetskraft visade sig, det var för förbättrandet af fabriksarbetarnes
villkor, man först intresserade sig. Men dessa arbetare voro också
de, som först kommo till insikt om arbetarhärens solidaritet, de
blefvo fackföreningarnes och det politiska arbetarpartiets tidigaste
apostlar. De manliga fabriksarbetame bilda ännu inom alla länder
arbetarvärldens största och viktigaste grupp. Det är de, som föra
fram klassens yrkanden i press och parlament och det är dem
ar-betarlagarne i främsta rummet gälla. Men detta har haft den
olyckliga följden, att man småningom allt för ofta trott sig ha omfattat
allt kroppsarbete af någon betydelse i ett land, sedan man
undersökt eller lagstiftat för fabriksarbetet eller, hvad som är ett ej allt
för mycket vidare begrepp, för det industriella arbetet. Man har
börjat glömma bort, att man därigenom skjutit undan öfriga grupper
af arbetarvärlden, där förhållandena måhända varit i behof af fullt
samma beaktande, men där omständigheterna varit sådana, att ett
lagligt skydd varit svårare att införa, åtminstone i sammanhang
med en fabrikslagstiftning. På detta sätt har vid sidan af de
skyddade industriarbetame uppstått eller snarare kvarblifvit en
betydande mängd arbetare, som sysselsättas i oskyddade yrken, så
att i närvarande stund skilnaden mellan ett skyddadt och oskyddadt
yrke i allmänhet är lika stor som mellan skyddade och oskyddade
arbetare inom det industriella arbetet.
Gerda Meyerson.
Hemarbetet och lagstiftningen.
i.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
