Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
grad samhället är moget för den socialistiska hushållningen.
Kooperationen är nämligen en skola för socialismen. Med
organisationens tillväxt växer nämligen så småningom medlemmames insikter
och förmåga. Blott genom en sådan organisk tillväxt i styrka och
skicklighet skall kooperationen lyckas afvinna kapitalismen position
efter position och skapa de personliga krafter, som en gång
skola åstadkomma den nya samhällsordningen. Kapitalismen
för-tränges i den mån den blir utan berättigande och kan ersättas
med kooperativa institutioner. (Hvad som icke kan ersättas har
nämligen alltid sitt berättigande.)
Genom att spränga hela våxt samhälle i luften uppnåddes ju
intet annat, än att beröfva kulturmänskligheten dess existensmedel.
Yi måste i stället bit för bit förverkliga den socialistiska
samhällsordningen inom den bestående, en uppgift, som ingen — efter hvad
vi sett — förhindrar oss att utföra. Men därunder försvinner
kapitalismen af sig själf. Den kapitalistiska arbetsgifvare, som vi göra
öfverflödig, går af sig själf och söker en plats i det nya kooperativa
systemet. Det socialistiska samhällets förverkligande beror med
andra ord på utbildande af vissa intellektuella och moraliska
egenskaper. Detta sker genom kooperativt arbete, som uppfostrar till
att tänka och handla för gemensamma mål.»
Vända vi blickame till det land, där kooperationens vagga stått,
nämligen Storbrittanien, så finna vi, att därstädes kooperationens
neutralitetsprincip hittills blifvit fullständigt upprätthållen, och
tvifvelsutan är detta en af orsakerna till den exempellösa
utveckling kooperationen nått i Rochdalames land. F. n. finnas i
Storbrittanien omkring 2 1/3 mill. medlemmar i de koop. företagen, hvilket
är liktydigt med att omkring 9 mill. människor göra sina inköp i
de koop. affärerna. Den årliga omsättningen i dessa uppgår till
den gigantiska siffran af 1,764 mill. kr. och nettovinsten belöper sig
till 198 mill. kr. Betecknande för utvecklingen är att medan
antalet medlemmar växer minskas antalet koop. organisationer. En
hel del koop. företag ha nämligen, för att undvika konkurrens och
minska omkostnaderna, uppgått i hvarandra. Antagligen kommer
denna utvecklingsgång att fortsättas, och kanske den nästan
svindlande tanke, som en af rörelsens ledare, generalsekreteraren mr Gray
framställt, slutligen når sitt förverkligande, nämligen att samtliga
kooperativa föreningar i Storbrittanien sammanslutas till en enda
nationell kooperativ förening.
Mr Gray uttalar som sin uppfattning att kooperationen delvis
svikit sina ursprungliga principer och därför är på väg att förfela
sitt mål. Man har bl. a. försummat fondbildningen. Under
perioden 1861—1905 hade de kooperativa föreningarne i England en
vinst på 2,756 mill. kronor. Hade blott en del af denna summa
kapitaliserats inom kooperationen, hvilken makt hade denna ej
vunnit och hvilken mängd af sociala förbättringar hade ej därigenom
kunnat förverkligas! Men om de gamla idealen öfvergifvits, så
kunna de åter upplifvas och omsättas i nya metoder. Detta skulle
Social Tidskrift. j<
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
