Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lättast vinnas genom att alla landets föreningar uppgingo i eller
blefvo filialer af en enda autonom nationalförening. Dennas oerhördt
starka ekonomiska ställning skulle befria de enskilda kooperatörerna
från all risk samt dessutom möjliggöra ett framgångsrikt
bekämpande af de kapitalistiska trustema. Genom att tillämpa principen
om halfva vinstens kapitalisering i form af andelar skulle vidare
— beräknadt efter nuvarande förhållanden — föreningen årligen
öka sitt kapital med minst 90 mill. kr. Därmed vore
kooperationen på väg att blifva den »stat i staten», som dess störste män
drömt om, men som den i sitt nuvarande splittrade och den rätta
andan beröfvade tillstånd är så föga ägnad att verkliggöra.
Att åtskilliga invändningar kunna göras och också gjorts mot
Gray’s storslagna plan är naturligt, och möjligt är, att densamma
— såsom en praktisk engelsk kooperatör sade till mig — är
fram-stäld en 50 år för tidigt. Men mycket talar för att denna
utvecklingsgång är den lyckligaste och den som leder till de största
resultaten. Utom ofvannämnda fördelar skulle kooperationen på denna
väg kunna lösa det stora problemet, produktionens planmässiga
ordnande enligt konsumenternas intresse och behof. Det bör dock
framhållas att man i Storbrittanien kommit redan ett godt stycke
mot detta mål: att genom konsumtionsföreningarnas organ
åstadkomma produktion. Den skotska partihandelsföreningen, som verkar
i ett land mindre än vårt (4 */* mill, innev.) har sålunda nått upp
till en produktion af 36 mill. kr. pr år och sysselsätter 5,000
arbetare. Motsvarande siffror för England äro 81 mill, och 12,500
arbetare.
Hur ställer sig slutligen arbetarrörelsen i de nordiska länderna
till de kooperativa sträfvandena? De tongifvande socialdemokraterna
ha i regel ställt sig afvisande och ointresserade, trots att de koop.
företagen till allra största delen burits upp af arbetare, och ehuru
ledningen inom exempelvis det svenska kooperativa förbundet och
de af detta afhållna kongresserna vittnat om starka sympatier för
arbetarrörelsen, i hvilken f. ö. en stor del af kooperatörerna aktivt
deltaga. Den behandling kooperationen fick vid den 7
skandinaviska arbetarkongressen den 6—8 sept. i år är i flera afseenden
betecknande. Inledaren af kooperationsfrågan var dén kände danske
socialdemokraten P. Knudsen, men dennes föredrag var enligt
»Kooperatören» »allt för underhaltigt för att vara värdt platsen på
en skandinavisk kongress». K. hade ingen kunskap om
kooperationen ens i sitt eget land; de 1,200 konsumtionsföreningarne med
deras 150,000 medlemmar tycktes fullständigt obekanta saker för
K., som endast talade om ett tjugotal »partikooperationsföretag» i
Danmark. »Den teoretiska utläggningen af koop. blef, att om den
organiseras inom partiet och på produktionens område, kan den vara
till nytta, men jämförd med politiken var den dock icke mycket
värd.» Inom det utskott, som hade att behandla frågan, uppstod
sedan en hård strid mellan svenska, norska och finska ombud, som
önskade uttala att arbetame böra ingå i de koop. organisationerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
