Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3
tiedepartementet har dessutom till sitt förfogande en lagberedning,
till vilken departementschefen visserligen kan hänskjuta vilka
lagfrågor som hälst, men vilken anses böra befatta sig endast med den
sà kallade »rena juridiken». Herr Schotte föreslår nu, att det skall
tillsättas en särskild lagberedning även för sociala
lagstiftningsfrågor.
Frågan blir da till en början, under vilket departement en
sådan lagberedning skall sortera. Förslagsställaren besvarar ej den
frägan. Han betonar endast, att den helst bör vara ett med
vederbörande minister, vilken skall angiva riktningarne för arbetet.
Är meningen, att den nya institutionens egenskap och namn
av lagberedning skall inordna den under justitiedepartementet, har
man just genom en sådan anordning tagit avstånd från ovan
framhållna nödvändighet att utflytta de sociala ärendena från
justitiedepartementet. Skall den åter höra under civildepartementet, blir
dess uppgift mycket begränsad; ej ens lagstiftning om arbetsavtal
lärer, såsom förslagsställaren ansett, komma med. Och den stora
mängden andra sociala uppgifter bli därigenom på ett ännu mer
markerat sätt prisgivna åt juridiken. Något hinder finnes dock ej,
att lagberedningen mottar uppdrag från olika departement,
ehuruväl den förordade enhetliga ministerledningen da möter en del
vanskligheter.
Förslagets huvudtanke, att låta dessa lagstiftningsarbeten
verkställas av en fast beredning i stället för genom kommittéer, kan
också hava sina sidor. Kommittéer hava visserligen stora brister.
Men en social lagberedning skall, vid sidan av åtskilliga företräden,
säkerligen icke häller bliva utan vank ocli lyten i betydande
avseenden.
Först och främst kommer inrättandet av denna institution
knappast att påskynda frågornas avgörande. Den kan icke syssla
med mer än en sak i sänder. Dess tillvaro kan därför bliva ett
hinder för angelägna sociala frågors omedelbara avgörande och ofta
jämväl en kärkommen förevändning för att uppehålla dylika frågor.
Beredningens föreslagna sammansättning får icke heller utan
vidare tagas för god. Det föreslås, att ledamöterna skola så utses,
att både den juridiska fackkunskapen och samhällsvetenskapen
bliva representerade. Säkerligen betyder detta, att beredningen
kommer till huvuddelen bestå av yrkesjurister. Det företrädet
medför en sådan sammansättning att de logiska konsekvenserna av
en utgångspunkt och formella spörsmål bliva med ledamöternas
inbördes bistånd vida lättare klarerade än i en kommitté, där en
utnötande diskussion ofta måste spillas på självklara saker. Även
vinnes den stora fördelen, att ett lagförslag kan av en
lagberedning med auktoritet framläggas som ett fullbordat helt, imder det
en kommitté med begränsad tid och otillräcklig juridisk
representation oftast ej kan framkomma annat än med lagutkast, vilka sedan
tarva en revidering i de juridiska detaljerna.
Men hur går det med det sociala i lagförslagen? Äro just
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
