Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
juristerna i genomsnitt på grund av sin utbildning de rätta männen
att ingjuta en levande ande bakom de många paragraferna?
Redan sakens natur liksom all erfarenhet jävar cn sådan
uppfattning. Här gäller det ju framför allt livsåskådningar och
erfarenheter om missförhållandena i samhället. Till detta kommer vid
valet av ledamöter att föga tagas hänsyn, även om detta vore
möjligt, utan främst till den beprövade juridiska skickligheten.
Huvudändamålet blir bisak. Men beredningens jurister komma i
alla fall att i bedömandet av samhällssynpunkter främst beakta
sin egen vid utnämningen obeaktade tankevärld sådan den
slumpvis tillfonnats av anlag och egna levnadsförhållanden. För de
flesta skall det dessutom möta oövervinnliga svårigheter att spränga
de fjättrar, som en långvarig uppfostran i den juridiska rätten lagt
om densamma.
Det blir därföre nog icke som förslagsställaren tänker sig, att
samhällsintressena såsom helhet betraktade här skola i rikligare
mån erhålla de talemän, som han säger oftast saknas i en
kommitté med representanter för de intressen, om vilka spelet rör sig.
En vanlig föreställning och, såsom jag tror villfarelse, är att
samhället är något för sig självt, som har andra intressen än dess egna
medlemmar. Såvitt jag förstår är det först och sist de enskilda
intressena, som äro bestämmande för det sociala livet, ocli därffir
även böra på ett dominerande sätt få göra sig hörda i den sociala
lagstiftningen. Den stora konsten här består i att därvid kunna
skilja mellan berättigade och oberättigade intressen. I kommittéer
lyckas detta visserligen också högst ofullkomligt. Men huvudsaken
kan aldrig riktigt undertryckas eller förbises och ännu mer skall
den komma till sin rätt, när intressena i kommittéer bliva
proportionellt representerade, vilket ännu mera sällan ifrågakommer.
Bäst vore naturligtvis, om avgörandet kunde anförtros åt någon
eller några övermänniskor, som med absolut vishet gåvo ett fullt
riktigt utslag, i stället för det besked, som framgår ur en kamp
mellan intressemotsatserna. Men detta låter sig icke göra och icke
sitter yrkesjuristen framför andra inne med den gudagåvan. Han
kommer som sagt att såsom ledamot av en lagberedning
representera sina egna klass-synpunkter, frän vilka han visserligen på grund
av uppdragets ansvar kan då och då höja sig till en viss grad av
vankelmod inför desamma. Detta nu såsom en regel, från vilken
liär som alltid kan givas många undantag.
I en punkt måste man dock rättvisligen erkänna, att den
juridiska yrkeskunskapen merendels intager en opartisk hållning,
och det är, att den plikttroget avvisar alla angrepp mot sina
lärosatser fran vad håll de komma må. Försök att på dunkla
juridiska avvägar främja oberättigade intressen vinna oftast intet
erkännande, men på samma gäng möter framåtskridandet i dess
mödosamma väg mot stjärnorna ständiga hinder i det antagna
rättssystemets jordbundna, formella åskådningssätt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
