- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
17

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17

bör man i ett av utställningsrummen oberoende av den övriga
uppställningen visa museets nyförvärv, innan dessa införlivas med
magasinen eller eventuelt utställas i den allmänna samlingen.
Det är av ganska stor vikt att denna del av allmänheten liksom
får följa med museets utveckling och se att det ej står stilla.
Det bör sålunda alltid finnas något nytt för museets intima vänner
att glädjas åt. Prof. Lönnberg på Riksmuseets zoologiska avdelning
har med tanke därpå i ett rum inrättat en utställning som alltid
visar en del av museets nyförvärv. Det är nog sannt att en stor
del av publiken kommer för att se massan, för att se den unika
gudabilden eller den största stenyxesamlingen i världen, och som, om
inte allt detta fanns skulle hålla sig borta. Låt den vara borta.
Museerna böra icke för mycket ockra på sensation. Man kan icke
tillfredsställa all publik. Det är de, som besöka museerna för att
lära något, som i första rummet där böra finna all uppmuntran. För
att tjäna dessa så bör man i museerna så mycket som möjligt ha
anbragta belysande etiketter, kartor och fotografier, förklarande
teckningar, grafiska tabeller o. s. v. Ett av de i Stockholm i detta
avseende bäst ordnade museerna är Riksmuseets paleontologiska
avdelning, vilken jag vill varmt uppmana Eder att besöka. Man
införes där i ett par små rum, som ypperligt visa huru mycket som
kan med god vilja göras av en liten dålig lokal. På ett utmärkt
sätt får man där lära känna forna tiders djurvärld och viktiga
delar av utvecklingshistorien. I stället för att blott mötas av några
mer eller mindre gigantiska benknotor av utdöda djur, får man
se rekonstruktioner av dessa ..djur i fotografi, åtföljda av högst
upplysande tryckta etiketter. Även genom modeller i gips har man
sökt visa flera intressanta utdöda djurformers utseende, såsom
man-tänkt sig detta. Den vetgiriga har i dessa rum mycket att lära
och det är av avdelningens föreståndare prof. Holm bjudet så, att
man även i saknad av förkunskaper, icke utan god behållning
behöver lämna den. Går man t. ex. i ett etnografiskt museum, så
bör man alltid finna kartor (icke blott folkslags-) och ortnamn, som
uppfriska ens geografiska kunskaper. Står man där inför ett
redskap, vars användning är svår att förklara blott med en
beskrivning, så bör man alltid bredvid detsamma finna en belysande
teckning eller fotografi. Det är mycket annat, som man i ett sådant
museum bör finna jämte föremålen. Man bör sålunda genom goda
fotografier få en inblick i de naturförhållanden, under vilka det folk
lever, från vilket föremål äro utställda. Man bör få se huru detta
folk ser ut.

Väcks ens intresse i ett museum för vad man ser och man
önskar veta mera, tränga djupare in i saken, så bör man finna
böcker utlagda till studium, som, så vitt möjligt, behandla det
område, det spörsmål, som man önskar lära känna något närmare om.
Dessa och andra böcker böra också finnas i det lånbibliotek, som
bör finnas i varje museum. Jag tänker då icke på de böcker, som
på museerna bruka tillhandahållas forskare, utan på sådana som i
Social Tidskrift.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:57:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0025.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free