- Project Runeberg -  Social Tidskrift / 1908 /
18

(1901-1917)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

18

urval och oberoende av dessa borde efter samma system som på
andra lånbibliotek finnas för den vetgiriga allmänhetens bruk.
Sådana lånbibliotek i samband med museerna tror jag skulle bliva
till stor nytta och föranleda till att många ingående och
regelbundet skulle besöka dessa. På t. ex. ett etnografiskt museum
skulle utom de tyvärr få böcker, som finnas på svenska i allmän
etnografi, kunna tillhandahållas reseskildringar, som behandla de
folk, från vilka föremål äro utställda. När man t. ex. läste om de
underbara lämningar av i ökensanden begravna städer, som Sven
Hedin funnit och följde honom i hans öden och äventyr, så skulle
man även taga del av något, av vad han där samlat, eller när
man följde Nansen på hans Grönlandsfärd och under hans liv med
eskimåerna, så skulle man på etnografiska museet göra närmare
bekantskap med dessa goda naturbarns kläder, farkoster, husgeråd,
jaktutrustningar och annat. När vi besökte vårt historiska museum
skulle vi, om ett sådant lånbibliotek fanns där, icke underlåta att
låna hem någon bok om våra fornminnen för att förstå
samman-manhanget, av vad vi sett.

För att museerna skulle bliva till verklig nytta måste dock mer
än nu sker anordnas systematiska föreläsningar i alla dessa.
Besökarne skulle på detta sätt få en verklig behållning av sina
museibesök och meddelas sammanhängande vetande om föremålen och ej
blott skaffa sig kunskap om strödda fakta. För att dessa
föreläsningar skola komma till stånd och även för att museerna skola bliva
mycket besökta fordras att de äro öppna på kvällarna vid belysning.
Vem har tid att gå mellan 1—3 på museerna annat än på
söndagarna och vem vill ej då, om vädret är vackert, icke i stället ut i
friska luften, ut i naturen och se på dess tavlor och njuta av
tillvaron i stället för att stänga in sig på ett museum? Nej, även mellan
7—9 på kvällarna skall inan hålla museerna öppna. På så sätt
skall man säkert få mera besökande och andra besökande, som
inte annars skulle komma dit. Med moderna fcelysningsmetoder
är detta ej alls omöjligt och ej heller eldfarligt. Vi ha ju redan
elekrisk belysning på våra offentliga bibliotek. Om man på
kvällarna i museerna anordnade föredrag och demonstrationer av
föremål, skulle folk säkert strömma dit. Det bör åtminstone kunna
bliva lika trevligt som på biograferna och säkert nyttigare för de
besökande.

Förbindelsen mellan våra museer och skolorna är allt för liten
och hum nyttiga, huru väckande äro likväl icke regelbundna
skolbe-sök på museer! Det inses också av många lärare och lärarinnor, men
ej av alla. Om jag särskilt tänker på etnografiska museet, så borde
ingen geografilärare, som med barnen i skolan läser om
utomeuropeiska länder, försumma att systematiskt besöka detta museum
med sina lärjungar. Även religionsläraren skulle i etnografiska
museet finna mycket, som kunde göra hans undervisning i
främmande religioner levande och intresseväckande för barnen. Detta
isynnerhet om han förstår att se de främmande religionerna från

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 4 15:57:19 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/soctids/1908/0026.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free