Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
64
för alla föreningar inom domstolens jurisdiktionsområde, för att
rättssubjektiviteten skall erkännas. Visserligen vilar det svenska
rättssystemet till väsentliga delar på det romerska och tyska, men att
därför i brist på någon slags liknande sanktion före 1895 frånkänna
alla föreningar i Sverige rättssubjektivitet, är likväl att gå för långt.
En förändring i denna uppfattning beträffande förutsättningarne
för föreningars rättssubjektivitet inträdde genom 1895 års lag om
registrerade föreningar för ekonomisk verksamhet. Denna lag
omfattar icke, som möjligen namnet angiver, alla ekonomiska föreningar,
utan lagen begränsar själv i § 1 sitt tillämplighetsområde till vissa
sådana föreningar, nändigen till dem, vilka avse att åt
»medlemmarne» anskaffa livsmedel eller andra förnödenheter, eller att
avsätta alster av »medlemmarnes» verksamhet, eller att bereda
bostäder ät »medlemmarne», eller på annat därmed jämförligt sätt främja
»medlemmarnes» intressen. En sådan förening må, där den består
av minst fem medlemmar samt i enlighet med lagen antagit stadgar
och utsett styrelse, kunna varda registrerad, och först genom denna
registrering kommer föreningen enligt lagens § 2 i åtnjutande av
rättssubjektivitet. Registreringsmyndigheten är Konungens
Befall-ningshavande i varje län, som äger att vid varje
registreringsanmälan vidtaga en viss formell prövning av densamma och i vissa
fall vägra registrering. Anledning till att lagen föreskriver
registrering såsom villkor för rättssubjektiviteten är naturligtvis den, att
den därmed vill förskaffa sig vissa garantier mot sådana föreningar.
För att nu komma till rätta med övriga slag av föreningar gör
man bäst i att uppdela samtliga slag av föreningar i tre kategorier,
nämligen, ekonomiska föreningar enligt 1895 års lag, andra
ekonomiska föreningar och s. k. ideela föreningar. Med avseende på andra
ekonomiska föreningar än de, som omfattas av 1895 års lag, t. ex.
konsumtionsföreningar, vilka tillhandahålla livsmedel eller andra
förnödenheter även åt andra personer än blott föreningsmedlemmar,
har man alltsedan tillkomsten av denna lag varit fullt på det klara
med, att dessa föreningar icke äga rättssubjektivitet. De kunna ju
icke registreras, och någon anledning att befria dessa ekonomiska
föreningar från garantiföreskrifter, vilka föreningar enligt 1895 års
lag äro underkastade, finnes icke. Alltså sluter man ex contrario
till 1895 års lag, att nu nämnda föreningar icke äro rättssubjekt.
De s. k. ideela föreningarne böra i ifrågavarande avseende
uppfattas på samma sätt som före 1895 års lag, d. v. s. de äro
rättssubjekt, så snart de äga en viss inre organisation. Visserligen
finnes ju flera exempel på att en lagfartsansökan av dylika
föreningar t. ex. en nykterhetsförening blivit avslagen i underrätten,
men har det då alltid visat sig, att därest sökanden fullföljt sin
talan till högsta domstolen, så har denna alltid beviljat densamma,
så att numera torde ej någon tvekan kvarstå med avseende å sådana
föreningar. Men nu kommer svårigheten beträffande såväl
fackföreningar som en del övriga föreningar. Till vilken av sistnämnda
kategorier skola dessa räknas? Underrätternas ihärdiga vägran att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
