Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
erkänna fackföreningars rättssubjektivitet har således enligt min
mening icke sin grund däri, att ideela föreningar icke skulle äga
rättssubjektivitet, utan däri, att fackföreningarne böra räknas till
ekonomiska föreningar, och således böra de icke tillerkännas
rättssubjektivitet. Och otvivelaktigt hava underrätterna skäl för sin
vägran. Man må erinra sig, att fackföreningarnes yttersta ändamål
är ett ekonomiskt, vidare deras verksamhet att utdela understöd
till strejkande och ännu vidare fackföreningarnes allt mera
tilltagande verksamhet att såsom ena parten vid uppgörande av
kollektivavtal betinga förmånliga lönevillkor för sina medlemmar.
Huru har nu denna fråga blivit avgjord av högsta domstolen?
Till en början må omnämnas, att ovannämnda lagförslag enligt § 1
omfattar föreningar med religiöst, välgörande, politiskt, socialt,
vetenskapligt, konstnärligt eller sällskapligt syfte eller sådana, som avse
vårdande av yrkesangelägenheter eller »eljes icke hava ekonomisk
verksamhet.» Med avseende å sådana föreningar yttrar högsta
domstolen att de redan enligt gällande rätt äro att anse såsom
rättssubjekt, så snart de antagit stadgar av viss fullständighet eller
med högsta domstolens egna ord: »Det föreligger icke något domslut,
där en sådan förenings rättspersonlighet blivit förnekad av den högsta
lagskipande myndigheten.» Ännu är icke med detta yttrande
fackföreningarnes öde avgjort. Men domstolen förklarar ytterligare sin
uppfattning av ideela föreningar, då den hit räknar sådana föreningar,
som, »om ock ytterst riktade på ekonomiska intressen, dock icke
äro av omedelbart ekonomisk natur,» och här kommer det
avgörande, då domstolen härefter inom parentes bifogar, »såsom
fackföreningar.» Denna parentes omfattar endast ett exempel nämligen
fackföreningar, och det ser ut som om den kommit dit helt i
förbigående, men helt säkert har avsikten därmed varit att nu då
tillfälle erbjöds göra ett principuttalande beträffande fackföreningar.
Således är nu denna fråga avgjord; fackföreningarne äro rättssubjekt.
Vad ovan sagts om fackföreningarne, som äro de lokala
sammanslutningarne, gäller också naturligtvis fackförbunden, som äro’
de vaidigen hela landet omfattande sammanslutningarne inom samma
yrke eller industri. Detsamma gäller ock i fortsättningen.
Av nu gjorda utredning framgår, att det fortfarande finnes en
lucka inom föreningslagstiftningen. Andra ekonomiska föreningar
än de, vilka omfattas av 1895 års lag, äro fortfarande i avsaknad
av rättssubjektivitet och dessa vänta på ett snart avgörande, vare
sig nu detta sker genom en alldeles ny lag, eller därigenom, att
de föras under en utvidgad 1895 års lag. Nödigt är då, att lagen
omfattar alla ekonomiska föreningar, och själv uttryckligen angiver,
vilka föreningar äro att anse såsom ekonomiska eller icke, så att
ej ånyo en lucka uppstår i föreningslagstiftningen.
Att fackföreningarne sålunda tillerkänts rättssubjektivitet har
naturligtvis betydelse i en mångfald avseenden, men största
betydelsen torde ligga dels däruti, att föreningarne såsom sådana kunna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
