Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
137
lighet, som en sund kritik utrotat på det litterära området, i stället
sticker sig fram i en föreläsningsindustris parodi på »det levende
Ord.»
Med rätta framhåller redaktionen för vår nyaste
populärvetenskapliga skriftserie,1 att föreläsnings verksamheten, på det sätt den
hos oss bedrives, måhända är den dyrbaraste av alla
undervisningsformer. Låt oss då se till, att vi behålla de goda föreläsarne; för
dem är priset ringa, och vi ha lyckligtvis många av dem. Men låt
oss rensa bort de dåliga föreläsarne; för dem är priset oerhört, ocli
av dem ha vi tyvärr alltför många. Till student- och
docentstipendier äro de knappa folkbildningsanslagen icke avsedda.
Emellertid — vi ha en rik populärvetenskaplig litteratur och
vi ha ett överflöd på föreläsningar, som delvis äro ytterst
värdefulla. Den, som på egen hand vill söka utbilda sig, finner lätt både
goda skrifter och goda föreläsningar. Vad lian saknar är en
vägledning, som kimde hjälpa honom att finna vad han själv närmast
söker i detta virrvarr av vetande, ett slags litterär resehandbok,
som kunde bli för honom vad Baedeker är för turisten — en hjälp
att undvika det för honom oväsentliga, och att på förhand utvälja
vad han närmast Önskar lära känna.
Det är en sådan vägledning i vetandets vida värld, som den
nyss anförda skriftserien, Ljus, populärvetenskaplig studieledare,
avser att bringa. Och jag kan icke bättre presentera den för Social
Tidskrifts läsare än genom att citera dess eget program:
»Det torde vara obestridligt, att de bildningssökande i allmänhet
icke äga förmåga att utan handledning på ett ändamålsenligt sätt begagna
sig av denna rikedom på goda kunskapskällor. Valet av läsning sker på
måfå, skrifter i alla möjliga ämnen blandas om varandra och följden blir,
att den studerande, hur samvetsgrant han än läst, aldrig kan känna sig
tillfredsställd med resultatet av sitt arbete. Han når på grund av denna
planlöshet icke det mål, som väl föresvävat honom, nämligen att känna
sig hemmastadd på de kunskapsområden, för vilka han mest intresserar
sig. Han liknar en resenär, som på måfå far från ort till ort och kanske
ingående lär känna dem var för sig, men utan att få någon kunskap om
de stora landskapsdragens art och karaktär. Ett sådant studiesätt
innebär ett oerhört slösande med tid, leder aldrig till målet, och följden blir
lätt, att intresset slappnar.»
Skriftserien avser, heter det vidare, att bibringa sina läsare
förmågan,
»att på förhand överblicka det kunskapsområde, som de intressera
sig för. Skrifterna skola i stora drag göra reda för de olika
vetenskapernas innehåll och omfång, för de problem, med vilka de syssla, och sätten
för deras lösning. De skola skildra deras historia och den roll de spelat
under tidernas lopp i mänsklighetens strävanden för andlig frigörelse. De
skola vidare klargöra deras betydelse och bildningsvärde för vår tid, deras
samband med andra vetenskaper och med aktuella livsfrågor.
Deras syfte blir kort sagt att orientera läsaren ocn hjälpa honom
att själv finna sig till rätta, då han på egen hand vill företaga
upptäcktsresor inom vetandets vidsträckta värld.
1 Ljus, populärvetenskaplig studieledare utgiven av Norrländska
studenters folkbilaningsförening. Sthlm. A. B. Ljus.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
