Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•250
ciologi, kan komma förbi Karl Marx utan att döma sig själv till sterilitet,
att de som icke passerat genom Marx och i någon form blivit färdiga med
honom och hans läror, icke kunna räknas med som socialvetenskapliga
teoretici (liksom biologer, vilka ville negligera Darwin, fysici Helmholtz
eller bakteriologer Robert Koch.) Doge Karl Marx i detta nu, så måste
vetenskapen bekänna, att den ende levande socialfilosofen i stor st.il gått
bort från oss.»
Så långt Sombart. i sitt försök att objektivt uppskatta Marx
står dock Sombart ingalunda ensam. Här skulle kunna anföras
snarlika uttalanden av sinsemellan och bägge med Sombart så
oliktänkande nationalekonomer som Adolph Wagner och Lujo
Brentano, vilket visar, vilken märklig omstämning gentemot Marx
som håller på att tränga fram inom Tysklands vetenskapliga värld.
Det föregående har sökt ge en bild av marxismen i dess
helhet, vad den historiskt är och betyder. I det följande skola de
speciella läror, på vilka den vilar, i korthet framställas.
Främst bland dessa står den materialistiska
historieuppfattningen och dess korrelat läran om klasskampen. Få teorier ha väl
med blotta namnet kommit så mycken strid åstad. De ha
reducerats till grov materialism i filosofisk mening och upphetsning till
klassliat genom samma suggestion som i darwinismen endast förmår
se människovärdets kränkande genom vår härstamning från aporna.
Men ännu vanligare är den psykologi, som absolut vill misstyda.
Vad innebär nu dessa teorier? i manuskriptet till det
Kommunistiska manifestet befinner sig ett par — sedan för sammanhangets
skull något onlarbetade — satser av Marx, vilka i koncentrerad
form klargöra detta. Där tillropas bourgeoissamliället:
»Strid icke med oss genom att mäta den borgerliga egendomens
avskaffande med era idéer om frihet och moral! Själva dessa era idéer äro
resultat av de borgerliga produktions- och egendomsförhållandena, liksom
er rättsordning blott är er till lag upphöjda klassvilja, vars innehåll är
bestämt av er klass’ materiella levnadsbetingelser.
Den intressentföreställningen att omvandla era produktions- och
egendomsförhållanden ifrån en historisk, ett övergående utvecklingsstadium
hos produktionskrafterna motsvarande ordning till eviga natur- och
förnuftslagar, den föreställningen delar ni med alla klasser, som härskat ocli
gått under.
Det som ni begripa för den feodala egendomens del. förstå ni inte
längre för den kapitalistiska».
Enligt den materialistiska historieuppfattningen ha alltså
mänskornas rätts- och moralåskådningar, liksom också deras filosofiska
föreställningar sin rot i deras materiella livsförhållanden d. v. s.
ytterst i deras sätt att förskaffa sig livets behov ocli nödtorft, vilket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
