Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•251
i sill tur betingas av naturförhållandena och verktygen. Hela den
materialistiska historieuppfattningen finnes innesluten i Benjamin
Franklins berömda ord om människan som »the toolmaking
ani-mal». Nu kan man i det ändlösa tvista om inom vilka gränser
rätt, moral, filosofi kunna förklaras ur den ekonomiska
utvecklingen; obestridligt är att om man vill finna en bestämmande orsak,
denna måste sökas inom produktionsförhållandena. Detta blir
alldeles särskilt klart, om man vänder på satsen och frågar: hur
skall jag bäst komma underfund med en tidsålders kynne, genom
att studera dess ekonomiska struktur eller tränga in i dess
uppfattning av livet och historien? Mellan dessa alternativ finnes intet
val. Man måste slå in på den första vägen, om man överhuvud
vill förstå något av tidsåldern ifråga. Den historiska materialismen,
som marxismens historieuppfattning med ett lyckligare namn också
kallas, är således historiefilosofi och historisk forskningsmetod i ett.
I sin senare egenskap har den, försåvitt det ekonomiska momentet
överallt blivit betydligt mer beaktat i historieforskningen, också
blivit införlivad med vetenskapen. Men då måste man också
godtaga dess filosofiska sida!
Den historiska materialismen har ingalunda oförmedlat
upptäckts av Marx-Engels. I sina grunddrag fanns den redan utvecklad
före dem. Det är den gamla historien om Columbi ägg. Inga vare
sig tekniska uppfinningar eller vetenskapliga upptäckter lia av sig
själva plötsligt upprunnit i en snillrik hjärna. En skapande fantasi
hopsummerar blott otaligas erfarenheter och iakttagelser i sin
upptäckt. Marx-Engels förtjänst är att medvetet och systematiskt ha
utarbetat den historiska materialismen och givit den dess skarpaste
formulering, vilket i och för sig är ett vetenskapligt stordåd. Som
lärjunge till Hegel har därvid Marx varit starkt påverkad av denne.
Hegel var den som först fattade historien under evolutionens
synvinkel, men, jämlikt sin filosofiska ståndpunkt, som en idéns
självutveckling. Marx materialiserade denna uppfattning genom att fatta
samhällsutvecklingen som rent konkret, betingad av naturliga
orsaker. Han upphävde därmed den dualism, som förr rått mellan
uppfattningen av naturen och samhällslivet. Den utvecklingens
lagbundenhet, som Darwin fann hos naturen, den sökte Marx också
uppvisa för samhällslivet. Denna samstämmighet mellan Marx och
Darwin är en av det förra seklets största kulturvinningar. I
förening med darwinismen är det som marxismen vidgas och fördjupas
till världsåskådning.
Ur den historiska materialismen härleda Marx-Engels sin teori
om klasskampen. Kärnpunkten av denna torde den ryske
Marx-forskaren prof. Tugan-Baranowsky riktigast uttryckt med »att den
historiska utvecklingen kulminerar i klasstrider, men icke
uteslutande uppfylles av dessa». Redan före Marx-Engels hade
engelsmän OCh fransmän fattat historien som en ständigt under nya
former fortlöpande rad av klasstrider (»Klasstriderna bilda den modärna
historiens innehåll. Det modärna Europa har framgått ur de olika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
