Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•253
dennas egna vetenskapliga målsmän hittills ej åstadkommit något
motstycke.
Varom röra sig de historiska klasstriderna? Klasskampen
— ej motsättningarne mellan individer eller nationer — är en
ekonomisk intressekonflikt ocli består i kampen om det mänskliga
arbetets merprodukt, som de härskande klasserna alltid utkrävt av
de undertryckta i former, som växlat med de olika
produktionssystemen, såsom slavars merarbete utöver kostnaderna för deras
underhåll, livegnas dagsverken o. s. v. I det kapitalistiska
produktionssättet försvinner merarbetets öppna form, emedan här på
den fria marknaden tillsynes blott lika värden utbytas mot
varandra. För att förstå det kapitalistiska samhället och den
klasskamp, som där utspelas, var det alltså nödvändigt att upptäcka i
vilken form dess merarbete dolde sig. Själva klasskillnaden och
klasskampen, som i äldre tider beslöjats bakom allehanda rättsliga
och religiösa former, äro i det modärna samhället mycket enklare.
Det finns som tidigare nämnts blott två Stora klasser. Men det
t modärna samhällets ekonomiska organisation är så mycket mer
komplicerad. Denna gällde det alltså att analysera. Häråt ägnade
Karl Marx . de trenne sista årtiondena av sitt liv med en flit, en
grundlighet och ett skarpsinne, som gör honom till en viljans och
vetenskapens heros. Detta arbete utförde han ensam, utan Engels,
och resultaten äro nedlagda i hans kända verk »Das Kapital»,
varav första bandet utkom 1867; det andra och tredje blevo
tyvärr ofullbordade och utgåvos posthumt.
Merarbetet i det kapitalistiska samhället fann Marx som
bekant uti det mervärde, som företagaren utöver det betalade priset
för arbetskraften’tillägnar sig av arbetaren. Därmed ville ej Marx
med naturrättsliga argument pocka på rätten till arbetets fulla
avkastning. För honom existerade ej något rättsligt
fördelningsproblem i denna mening. Han ville blott visa att mervärdet är
nyckeln till förståelsen av det kapitalistiska produktionssystemet,
att jakten efter mervärdet är kapitalismens rörelselag, att kampen
om mervärdet, å ena sidan som konkurrens mellan företagarne, å
den andra som strid mellan kapitalister och arbetare om lönens
storlek och arbetstidens längd, är den drivande kraften, som för
till allt mer fulländade produktionsmetoder men därmed också till
driftskoncentration i ständigt större skala och till kapitalets
hop-ning på allt färre händer, tills de materiella produktivkrafterna
råkat i sådan olöslig motsättning till de privatkapitalistiska
egendomsformerna, att arbetarklassen proklamerar »proletariatets
diktatur», exproprierar de få till monopolister vordna storkapitalisterna och
avpassar egendomsförhållandena efter den utvecklingshöjd, som
själva det tekniska produktionssättet uppnått. Då den
mervärdes-ockuperande klassen försvunnit, upphör också produktionen för
profiten och i dess ställe träder en kooperativ produktion för och
genom samhället.
Detta är i våldsam förkortning kvintessensen av »Kapitalets»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
